Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund
Foto: Maria Repitsch/ Sveriges Radio

Kunskapskraven för skolbetyg borde ses över av Skolverket anser Lärarnas Riksförbund

1:45 min

Kunskapskraven för skolbetygen är i allt för stor grad baserade på - exempelvis hur elever lyckas analysera, anser Lärarnas Riksförbund, som vill att Skolverket gör en översyn av kunskapskraven för betyg.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén menar att unga elever borde lära sig mer fakta än idag. Det självständiga arbetet bör komma långt senare, anser Lärarnas Riksförbund.

– Det elever ska kunna i samhällskunskap i årskurs 6 det påminner om de krav man har för studenter till Universiteten. Då förstår man att det inte fungerar för eleverna i grundskolan.

– Här måste man backa bandet och se till att det blir mer fokus på undervisning som exempelvis fakta på samhällskunskap och på samhällsfenomen. Det skulle hjälpa elever att kunna ställa de frågor och kunna tala om dessa ämnen som det idag krävs av dem, säger Åsa Fahlén.
 
Fackförbundet vill att Skolverket förändrar kunskapskraven för dagens skolbetyg.

Idag är kraven baserade på elevers enstaka insatser och hur de lyckas att föra intellektuella resonemang om ett ämne som de knappt har  kunskaper om menar Lärarnas Riksförbund. Det kan som exempel handla om att elever ska presentera sina egna lösningar på stora samhällsproblem.

Lärarnas Riksförbund vill att man backar något till tidigare skolsystem och lär elever mer fakta i de lägre årskurserna för att senare när eleverna nått en högre ålder ska kunna göra mer av egen kunskapsinhämtning.

– Därför att i allt för låg ålder så klarar inte de unga eleverna de krav skolan ställer på dem i dag, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
 
– Barns hjärnor är inte färdigutvecklad förrän de är en bit över tjugo år. Så eleverna har därmed inte den biologiska förmågan att analysera, när de är så unga, Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
 
Dagens betyg som bygger på hur elever vid enstaka tillfällen resonerar om ett ämne,  borde ändras till ett enda tydligt mål för varje stadie, anser Lärarnas Riksförbund.

Sedan ska eleverna bli bedömda om de uppnått målet " tillräckligt", i "hög utsträckning" eller "i mycket hög utsträckning".

– Det skulle ge elever en tydlighet i vad som förväntas av dem. Lärarna skulle också få ett ökat inflytande över betygssättningen - och om de nationella proven också skulle hålla en mer likvärdig nivå från ett år till ett annat så skulle de nationella proven kunna användas för att läsa av hur väl elever tagit till sig av kunskaperna i undervisningen. Det går inte att utläsa idag, säger Åsa Fahlén.
 
– Om skolan har för högt ställda förväntningar och krav på eleverna då kommer väldigt många elever att misslyckas. Det är inte en bra grogrund för dem om de ska lyckas att gå vidare i skolsystemet, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista