Avloppsutredning: Ingen tvångsanslutning

2:10 min

Utredningen om hur kommunerna ska hantera de enskilda avlopp som fungerar dåligt har nu räckts över till regeringen.

I Sverige finns det runt en kvarts miljon enskilda avlopp som inte lever upp till reningskraven och över hela landet har det uttryckts protester mot att dessa ska tvångsanslutas till de kommunala vatten och avloppssystemet.

Den nya utredningen föreslår en flexiblare lösning.

– Vårt förslag är att göra det mer flexibelt för kommunerna där man ska kunna acceptera enskilda lösningar där fastighetsägarna löser detta själva.

– Antingen att de går ihop några stycken eller ordnar det själva och kommunen ska då titta på om detta är möjligt innan de fattar beslut och drar ut vatten och avlopp, säger Anders Grönvall, särskild utredare.

Dåliga avlopp leder till smittorisker för människor och djur. De skapar övergödning och risker för dricksvatten och badvatten.

Enligt vattentjänstlagen så måste kommunerna stå för vatten och avlopp i större områden där de bedömer att de små enskilda avloppen är för dåliga.

Om kommunen gör det, måste alla fastigheter i området vara med och betala oavsett hur bra det egna avloppet är. En anslutning kan kosta omkring 150-200 000 i snitt. Det är kring det här tvånget som en våg av protester har hörts kring hela landet.

– Avlopp kostar alltid, hur man än gör. Ibland kan det var bra med kommunalt VA-nät då någon tar hand om det och man inte behöver uppdatera din anläggning.

Hur kommer de som inte är positivt inställda till ett kommunalt VA-system att se på det här förslaget?

– Det här ger ju en möjlighet till ökad flexibilitet så att kommunerna inte tvingas gå ut och tvångsansluta fastigheter utan att man kan se om det finns andra lösningar som ger samma skydd som egna anläggningar eller att man går ihop andra och har en anläggning.

Kent Leonardsson i byn Torrbo utanför Smedjebacken är en av de drivande i nätverket VA-i-tiden, som samlar berörda fastighetsägare runt om i landet.

Han är positivt inställd till utredningen och säger att det är ett steg i rätt riktning. Han ger även tummen upp till förslaget om en avloppsdeklaration där fastighetsägaren anlitar en expert som betygsätter avloppet. Resultatet skickas sedan in till kommunen. 

– Då kan man ju behålla sin anläggning med en grovbrunn, trekammarbrunn eller vad man nu har som fungerar. Alla vinner på det.

Vad Kent Leonardsson dock ställer sig kritisk till i utredningen är att kommunen fortfarande kommer att fatta beslut i vatten och avloppsfrågorna.

– I vår skrivelse betonade vi att det är någon annan myndighet som tar besluten. En annan instans som har en bättre kompetens och ett annat perspektiv, som länsstyrelsen eller naturvårdsverket, säger han.

Utredningen ska nu behandlas av olika remissinstanser och beslut väntas om ungefär ett år. Utredaren Anders Grönvall tror att förslaget kommer att underlätta för kommunerna och ge fastighetsägarna ett större inflytande.

– Jag tror att det blir enklare för kommunerna så att de kan undvika de här protesterna och låsta situationerna som vi har sett runtom i landet.

– Jag upplever att det har funnits ett demokratiskt underskott och därför föreslår vi att kommunerna ska ta fram en plan som ska godkännas i kommunfullmäktige där fastighetsägarna har möjlighet att påverka och ha ett större inflytande.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista