Växande skulder i kommunerna

1:40 min

Många av landets kommuner går mot en bister ekonomisk framtid med höga skulder. Det hävdar Greger Gustafson, på försäkringsbolaget Skandia.

För många kommuner är situationen allvarlig.

– Skulle det ha varit ett företag skulle en av fem kommuner ha varit konkursmässig, säger Greger Gustafson, affärsansvarig för offentlig affär på Skandia.

Han utgår från kommunernas soliditet, alltså deras förmåga att betala skulder på lång sikt.

Men kommuner går inte i konkurs. I stället kan de höja skatten.

Många kommuner har negativt eget kapital, skulderna är större än tillgångarna.

I dag är räntorna extremt låga. Men när räntorna stiger blir det en påfrestning för kommunerna.

– Det har varit förhållandevis enkelt i och med att det har varit så billigt att låna, , säger Greger Gustafson.

– Och att gå från nästan gratis att låna pengar till att kanske betala 4-5 procent i ränta på skulder som är bra mycket större än för några år sedan, det kommer att kosta många miljoner, fortsätter han.

– Och det är den kommande generationen som kommer att få bära de kostnaderna, säger Greger Gustafson.

Förutom att många kommuner redan har stora banklån har de också stora skulder i form av pensioner som snart ska betalas när många kommunanställda blir pensionärer. Kommunernas pensionsskuld är 235 miljarder kronor.

– För nu går 40-talisterna i pension, alldeles strax går också 50-talisterna och om vi väntar 10-15 år ska också den stora gruppen 60-talister ha sin pension, säger Greger Gustafson.

På organisationen Sveriges kommuner och landsting, SKL, säger chefsekonomen Annika Wallenskog att situationen inte alls är alarmerande.

De kommuner som ser ut att vara finansiellt svaga har dolda tillgångar i form av mark, till exempel.

– Skulle man sälja det skulle man få in mycket pengar, säger Annika Wallenskog.

Hon säger att kommunerna har ökat sin skuldsättning eftersom det krävs stora investeringar i bland annat skolor och förskolor. Och nya investeringar väntar.

– Det är väldigt stora investeringsbehov framöver. I storleksordningen 160 miljarder per år, säger Annika Wallenskog.

Som kommuninvånare, ska man vara orolig för välfärden?

– Nej, jag tycker inte att man ska vara orolig. Men det är klart att vad man kan se framöver, det är att det är lite annan välfärd kanske som kommer att leverera.

– Men jag tror inte att den behöver vara sämre, utan snarare på ett annat sätt som handlar mer om tekniska hjälpmedel och digitaliserad välfärd, säger Annika Wallenskog.