Norrtäljeanstalten.
1 av 2
Norrtäljeanstalten. Foto: Jessica Gow/TT
Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården.
2 av 2
Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården. Foto: Maria Repitsch

Kriminalvården: Hellre frivård än korta straff

3:01 min

Majoriteten av landets brottslingar döms till kortare fängelsestraff. Det kan röra sig om några veckor till och med ett halvårs fängelse.

Men Kriminalvården vill hellre se att brottslingar som lagförs med kortare straff får frivård, som exempelvis samhällstjänst, tillsammans med vård för att kunna bryta ett negativt beteende.

– Du kan fråga vilken kriminalvårdare som helst i hela världen, att ett kort fängelsestraff sällan gör någon skillnad när det gäller människors beteende, säger Nils Öberg som är generaldirektör vid Kriminalvården.

– Det krävs det mycket längre insatser. Kriminalvården har mycket större möjligheter att få effekt genom en frivårdsinsats, snarare än ett kort fängelsestraff, Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården.
 
Av de drygt 10 000 personer som under förra året dömdes till fängelse så fick majoriteten, drygt 7 000 personer, ett fängelsestraff på sex månader eller kortare. 

Och utvecklingen har varit densamma de senaste femton åren. Mellan åren 2003 till 2017 har närapå 70 procent av de som döms till fängelsestraff fått ett straff på sex månader och kortare.

– Då handlar det om dem som har fått lagakraftvunna fängelsedomar, säger Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården.

Kriminalvården konstaterar att flertalet av de dömda har ett stort vårdbehov men att de korta fängelsetiderna sällan är tillräckliga för att påverka personernas beteenden på det sätt som gör att de inte kommer att begå nya brott, vilket är myndighetens uppdrag.

Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården efterlyser därför att fler dömdes till frivård som är en kombination av exempelvis samhällstjänst, och en behandling under en längre tid istället för att de dömdes till korta fängelsestraff.

– Om man har ett livslångt problem bakom sig så är det inte realistiskt att tro att Kriminalvården kommer att fixa det på sju veckor, säger Nils Öberg, generaldirektör för Kriminalvården.

Påföljd av de kortare fängelsestraffen får de som exempelvis dömts för narkotikabrott, misshandel, rattfylleri eller våld i nära relationen. Den gruppen skulle ha mycket att vinna på om domstolarna dömde oftare till frivård säger Nils Öberg, chef för Kriminalvården.

– Straff i frihet i frivårdens regi är mera effektiv. Så jag skulle önska mig att man väljer den typen av straffpåföljder snarare än att döma ut korta fängelsestraff.

Henrik Olin, vice chefsåklagare på Åklagarkammaren i Eskilstuna har en förståelse för att fängelsestraff inte alltid har den bästa effekten på gärningsmännen men rättsväsendet dömer efter rådande lagstiftning, säger han. 

– Som åklagare kan jag förstå Kriminalvårdens dilemma. Det är klart att det är svårt att få till en fruktbart behandling under den här ganska korta tiden. Nu är ju inte det någonting som man väger in när man agerar som åklagare i domstol och ska föreslå en påföljd för domstolen utan det är ju reglerna i brottsbalken som styr påföljdsvalet, säger Henrik Olin, vice chefsåklagare på Åklagarkammaren i Eskilstuna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".