Textutdrag ur avvikelserapporter. Intensivvårdssal.
Foto: Emelie Rosén/Sveriges Radio.
Ekot avslöjar:

Vårdslarv riskerar patienters liv

2:34 min

Vårdpersonal har i flera fall blandat ihop livsavgörande beslut för patienter, så att fel patient riskerar att nekas livsuppehållande behandling, det visar Ekots granskning.

När en patient flyttas till en gynekologisk avdelning på Skånes universitetssjukhus i Malmö läser personalen i journalerna att patienten inte ska få hjärt- och lungräddning, om det skulle behövas. Det står att det finns ett beslut om behandlingsbegränsningar, om att avstå från sådan livsuppehållande vård. Sådana beslut kan fattas om det till exempel inte är troligt att patienten ändå skulle klara en hjärt- och lungräddning.

Men personalen hade blandat ihop papperna. Beslutet om att avstå hjärt- och lungräddning rörde en annan patient.

Samma sak hände på en medicinsk avdelning på sjukhuset, enligt avvikelserapporter som Ekot gått igenom. På en kirurgisk avdelning trodde personalen under flera dagar felaktigt att två av patienterna inte skulle få livsuppehållande behandling, fast de skulle det.

På grund av slarv och stress finns risken att patienterna hade kunnat dö i onödan om personalen inte upptäckt misstagen.

– Jag ser mycket allvarligt på den här typen av avvikelser när det sker förväxlingar inom vården. Vad som var lyckligt i det här fallet var att personal upptäckte felaktigheterna, säger Sven Karlsson som är chefläkare på Skåne Universitetssjukhus. 

Beslut om behandlingsbegräsningar ska omprövas vid varje vårdtillfälle, men i flera fall har gamla beslut legat kvar. Det hände bland annat när en multihandikappad flicka skulle opereras på en barnavdelning i Skåne förra året. Beslutet personalen fick till sig om att avstå HLR var två år gammalt och hade inte uppdaterats.

– Det är självklart att inför varje inläggning och varje ny vårdepisod så måste man ta ny ställning till en behandlingsbegränsning om det är aktuellt, säger Torsten Mossberg, expert åt IVO, Inspektionen för vård och omsorg.

Ekot har också gått igenom 187 beslut om behandlingsbegränsningar, de flesta på Karolinska Universitetssjukhuset. Besluten ska alltid motiveras. Men i fler än vart femte beslut har läkare inte fyllt i någon motivering alls till beslutet.

– Risken är ju att du avstår från att utföra åtgärder som skulle kunnat bota patienten, säger Torsten Mossberg.
 
På flera avdelningar på de sjukhus Ekot granskat har personalen skrivit upp på en tavla vilka patienter som ska få livsuppehållande vård. Det kan stå "minus" eller "0 HLR" vilket betyder att patienterna inte ska få hjärt- och lungräddning. Men i flera fall som Ekot gått igenom har personalen skrivit fel på tavlan eller rapporterat fel muntligen. Personalen har därför felaktigt trott att de inte ska försöka rädda patientens liv vid ett hjärtstopp. Det har hänt bland annat på Karolinska Universitetssjukhuset. 

– Den här informationen som vi har fått fram nu gör att vi ser att vi behöver jobba med den här frågan, säger Marie Bennermo, chefläkare på Karolinska universitetssjukhuset.
 
Vad tänker du om att ni har ett system där det är lätt att det blir fel, med sådana här livsavgörande beslut?
 
– Det är ju inte acceptabelt och vi behöver se över de rutiner och riktlinjer som finns, så att det blir tydligt för verksamheten vad det är som gäller. Det här är en fråga om hur man använder det här ute i verksamheten.

Ekots granskning av vårdbesluten

Behandlingsbegränsningar är beslut om att inte ge vård som hade kunnat hålla en patient vid liv, eftersom läkare anser att behandlingen inte skulle gynna patienten. Det kan handla om att en patient inte ska få intensivvård, eller hjärt- och lungräddning vid ett hjärtstopp. Besluten tas eftersom läkare anser att behandlingen skulle vara utsiktslös.

Ekot har gjort ett stickprov och granskat 187 beslut om behandlingsbegränsningar, från Karolinska universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus. I fler än vart femte beslut som vi gått igenom har läkare fattat beslut om behandlingsbegränsningar utan någon skriftlig motivering alls, i den beslutsblankett de enligt sin egen rutin ska fylla i.

Vi har också granskat närmare hundra avvikelserapporter som rör behandlingsbegränsningar från Skånes universitetssjukhus och Karolinska universitetssjukhuset. I samtliga anser vårdpersonal att fel begåtts. Det handlar exempelvis om att man blandat ihop vilka patienter som har beslut om behandlingsbegränsningar och vilka som inte har det, att man trott att patienter har behandlingsbegränsningar trots att de inte har det, att gamla behandlingsbegränsningar legat kvar utan att uppdateras, eller att behandlingsbegränsningen är dåligt dokumenterad.

Utöver det har vi tittat på 27 fall som berör behandlingsbegränsningar och som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har haft synpunkter på.

Exempel på slarv med livsavgörande beslut

  • När en patient flyttas till en gynekologisk avdelning på Skånes universitetssjukhus i Malmö läser personalen i journalerna att patienten inte ska få hjärt- och lungräddning, om det skulle behövas. Men personalen hade blandat ihop papperna. Beslutet om att avstå hjärt- och lungräddning rör en annan patient. 
  • På en kirurgisk avdelning på Skånes universitetssjukhus trodde personal under flera dagar att två av patienterna inte skulle få livsuppehållande behandling, fast de skulle det.
  • När en multihandikappad flicka ska opereras på Skånes universitetssjukhus får vårdpersonalen med sig ett dokument om att hon inte skulle få hjärt- och lungräddning vid ett hjärtstopp. Men beslutet visade sig var två år gammalt och hade inte uppdaterats, och skulle därför inte gälla.
  • På några avdelningar på de sjukhus Ekot granskat har personalen skrivit upp på en tavla vilka patienter som ska få livsuppehållande vård. Det kan stå ”minus” eller ”0HLR” vilket betyder att patienterna inte ska få hjärt- och lungräddning. Men i flera fall som Ekot gått igenom har personalen skrivit fel på tavlan, eller rapporterat fel muntligen. Personalen har därför felaktigt trott att de inte ska försöka rädda patientens liv vid ett hjärtstopp.
  • På kirurgisk avdelning på Karolinska sjukhuset berättar en sjuksköterska för personal som går på sitt pass att en av patienterna inte ska få HLR om det skulle behövas. När den nya personalen senare  läser i journalerna upptäcker de att de fått fel information. Patienten ska räddas vid hjärtstopp

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".