Yngve Gustafson, professor
Professor Yngve Gustafson känner igen problematiken som framkommer i Ekots rapportering. Foto: Mattias Pettersson/Umeå Universitet/TT Nyhetsbyrån
När vården inte räddar liv

Expert: Äldre nekas livsavgörande vård

2:12 min

Äldre riskerar att diskrimineras i vården, och i onödan nekas livsuppehållande behandling. Det menar Yngve Gustafson, senior professor i geriatrik vid Umeå universitet efter att han tagit del av Ekots granskning av hur det slarvas med så kallade behandlingsbegränsningar.

Professor Yngve Gustafson känner igen problematiken som framkommer i Ekots rapportering.

– Det är väldigt vanligt är att patienter med Alzheimers sjukdom som får en lunginflammation inte ens får någon behandling, eller att en gammal kvinna på ett äldreboende som drabbas av vinterkräksjuka och snabbt blir uttorkad inte får någon dropp, utan i praktiken lämnas att dö, säger Yngve Gustafson.

Vad tänker du om det?

– Med mina 35 år som läkare på äldreboenden har jag definitivt erfarenhet att även människor med ganska svår demens kan ha en väldigt god livskvalitet.

Ibland tar läkare beslut om behandlingsbegränsning för en patient. Det innebär att patienten inte ska få vissa typer av livsuppehållande vård, eftersom läkare anser att behandlingen skulle göra mer skada än nytta.

Ekots granskning har visat på allvarliga brister i hur de här besluten hanteras.

Yngve Gustafson anser att problemen är extra stora för äldre patienter.

– Jag får en uppfattning att man gör det mer lättvindigt när någon är gammal. Att beslutet inte är lika viktigt, säger Yngve Gustafson .

Det gör att risken att ta ett felaktigt beslut, där exempelvis patientens livskvalitet inte vägs in, ökar, menar Yngve Gustafson.

Samtidigt finns många läkare som anser att man tar för få beslut om behandlingsbegränsningar, och att de besluten tas för sent.

Alltså att patienter skulle må bättre av att i ett tidigare skede slippa vissa typer av behandling, som ändå är utsiktslösa. Och visst finns det sådana fall, säger Yngve Gustafson.

– Men det här handlar om att vi under senare år fått en mer och mer tydlig förskjutning att människor som inte värderas, väldigt snabbt diskvalificeras från livräddande behandling, säger professor Yngve Gustafson.

Ekots granskning av vårdbesluten

Behandlingsbegränsningar är beslut om att inte ge vård som hade kunnat hålla en patient vid liv, eftersom läkare anser att behandlingen inte skulle gynna patienten. Det kan handla om att en patient inte ska få intensivvård, eller hjärt- och lungräddning vid ett hjärtstopp. Besluten tas eftersom läkare anser att behandlingen skulle vara utsiktslös.

Ekot har gjort ett stickprov och granskat 187 beslut om behandlingsbegränsningar, från Karolinska universitetssjukhuset och Södertälje sjukhus. I fler än vart femte beslut som vi gått igenom har läkare fattat beslut om behandlingsbegränsningar utan någon skriftlig motivering alls, i den beslutsblankett de enligt sin egen rutin ska fylla i.

Vi har också granskat närmare hundra avvikelserapporter som rör behandlingsbegränsningar från Skånes universitetssjukhus och Karolinska universitetssjukhuset. I samtliga anser vårdpersonal att fel begåtts. Det handlar exempelvis om att man blandat ihop vilka patienter som har beslut om behandlingsbegränsningar och vilka som inte har det, att man trott att patienter har behandlingsbegränsningar trots att de inte har det, att gamla behandlingsbegränsningar legat kvar utan att uppdateras, eller att behandlingsbegränsningen är dåligt dokumenterad.

Utöver det har vi tittat på 27 fall som berör behandlingsbegränsningar och som Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har haft synpunkter på.

Exempel på slarv med livsavgörande beslut

  • När en patient flyttas till en gynekologisk avdelning på Skånes universitetssjukhus i Malmö läser personalen i journalerna att patienten inte ska få hjärt- och lungräddning, om det skulle behövas. Men personalen hade blandat ihop papperna. Beslutet om att avstå hjärt- och lungräddning rör en annan patient. 
  • På en kirurgisk avdelning på Skånes universitetssjukhus trodde personal under flera dagar att två av patienterna inte skulle få livsuppehållande behandling, fast de skulle det.
  • När en multihandikappad flicka ska opereras på Skånes universitetssjukhus får vårdpersonalen med sig ett dokument om att hon inte skulle få hjärt- och lungräddning vid ett hjärtstopp. Men beslutet visade sig var två år gammalt och hade inte uppdaterats, och skulle därför inte gälla.
  • På några avdelningar på de sjukhus Ekot granskat har personalen skrivit upp på en tavla vilka patienter som ska få livsuppehållande vård. Det kan stå ”minus” eller ”0HLR” vilket betyder att patienterna inte ska få hjärt- och lungräddning. Men i flera fall som Ekot gått igenom har personalen skrivit fel på tavlan, eller rapporterat fel muntligen. Personalen har därför felaktigt trott att de inte ska försöka rädda patientens liv vid ett hjärtstopp.
  • På kirurgisk avdelning på Karolinska sjukhuset berättar en sjuksköterska för personal som går på sitt pass att en av patienterna inte ska få HLR om det skulle behövas. När den nya personalen senare  läser i journalerna upptäcker de att de fått fel information. Patienten ska räddas vid hjärtstopp
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista