Grafik: Sveriges utsläpp minskar för långsamt – klimatpolitiken i valet

Ekot undersöker partiernas klimatpolitik inför valet. Hur ser Sveriges klimatutsläpp ut, vilka olika förslag har partierna och vad handlar Sveriges klimatmål egentligen om?

Här samlar vi grafik och fakta om Sveriges utsläpp och Sveriges klimatpolitik.

Sveriges utsläpp

Utsläppen av växthusgaser har minskat sedan 1990. Sedan 2005 har utsläppen minskat med strax över två procent per år men för att nå klimatmålet till 2045 behöver utsläppsminskningen öka mellan fem till åtta procent per år, enligt Naturvårdsverket.

Källa: Preliminära utsläpp i Sverige 2015-2017. Naturvårdsverket och SCB

Den globala medeltemperaturen 1850-2016

Sedan andra delen av 1800-talet har den globala medeltemperaturen ökat med ungefär en grad.

Avvikelserna i figuren är i förhållande till temperaturgenomsnittet för perioden 1850−1900. Källa: Climatic Research Unit, University of East Anglia och Naturvårdsverket.

Konsumtionsbaserade utsläpp

I Sverige släpper svenskarna ut cirka elva ton konsumtionsbaserade växthusgaser per person, i Sverige och andra länder. För att Parisavtalets klimatmål behöver utsläppen minska till under två ton per person och år, enligt Naturvårdsverket.

Källa: Utsläpp i Sverige och världen 1993 - 2015. Naturvårdsverket

Utrikes flygresor ökar

Grafen visar antal passagerare vid svenska flygplatser. Svenskarna internationella flygresor var cirka elva miljoner ton koldioxidekvivalenter 2014 enligt Naturvårdsverket. De inkluderar höghöjdseffekten i sina beräkningar, vilket innebär att klimateffekten ökar på över tiotusen meters höjd.

Källa: Trafikanalys

Sveriges klimatmål

I juni 2017 röstade riksdagen igenom ett klimatpolitiskt ramverk. Där ingår klimatmål, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd.

Sju av åtta partier står bakom ramverket: Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Liberalerna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Ramverket baseras på en överenskommelse från Miljömålsberedningen från 2016.

Klimatmål 2030 och 2045

  • År 2030 ska koldioxidutsläppen från fordonstransporter ha minskat med 70 procent jämfört med år 2010.
  • År 2045 ska utsläppen av koldioxid vara netto-noll, det vill säga att utsläppen i Sverige ska ha minskat med 85 procent jämfört med 1990.
  • Netto-noll utsläpp innebär alltså inte noll koldioxidutsläpp i Sverige. Utan att resterande 15 procent av utsläppsminskningen kan ske genom att Sverige minskar utsläpp i andra länder, genom att koldioxid lagras eller tas upp på annat sätt.

Klimatlagen

Klimatlagen slår fast att regeringens arbete ska utgå från klimatmålen, och hur arbetet ska bedrivas. Regeringen ska presentera en årlig klimatredovisning i budgetförslaget. Vart fjärde år ska regeringen ta fram en klimatpolitisk handlingsplan och redovisa hur klimatmålen ska uppnås.

Klimatpolitisk råd

Klimatpolitiskt rådet består av forskare och experter som ska utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med klimatmålen. Klimatpolitiska rådet är knutet till statliga forskningsrådet Formas.

Klimatpolitik i andra länder

Det finns andra länder som redan har skapat liknande politiska system för att agera mot klimatförändring. Bland annat har Storbritannien, Danmark och Finland klimatpolitiska råd.

Källa: Regeringen och Naturvårdsverket.

valet 2018 i Sveriges Radio

Klimatpolitiken i valet

Ekot undersöker partiernas klimatpolitik i en rad olika reportage.

Sverige har en av världens mest ambitiösa klimatmål och sju av åtta partier står bakom målet. Alla partier har sina förslag men vad skiljer dem åt och räcker deras förslag för att nå målen?

I tre reportage i Studio Ett tar vi upp transport, konsumtion och partiernas klimatpolitik.

- Partiernas klimatpolitiska talespersoner beskriver först vilka principer de vill följa för att nå klimatmålet.

- En stor andel av växthusgasutsläppen kommer från transporter, och hur de vill minska de utsläppen är ämnet för ett av reportagen.

- Vår konsumtion orsakar utsläpp både i Sverige och i andra länder. Hur vill partierna göra för att konsumtionen ska klimatanpassas frågar vi i det tredje reportaget.

I "Kims klimatval", som sänds i fyra delar i P1-morgon, har vi låtit klimatforskaren Kim Nicholas träffa alla riksdagspartier för att fråga dem om deras klimatpolitik.

Kim Nicholas blev svensk medborgare förra året och ska för första gången rösta i riksdagsvalet. Kan partierna övertyga henne om att deras klimatpolitik räcker för att minska klimatutsläppen?

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista