En polis intill en polisbil.
När Kriminalvården inte kan sköta transporten får polisen köra i stället, vilket leder till att de blir av med minst två poliser och en polisbil under flera timmar i sitt bevakningsområde. Foto: Björn Larsson Rosvall/TT

Kritik mot transporter av frihetsberövade

1:09 min

För drygt ett år sedan tog Kriminalvården över huvudansvaret för att transportera frihetsberövade personer. Men enligt poliser vi har talat med så fungerar det inte alla gånger. Och i avvikelserapporter som Ekot gått igenom så framkommer flera allvarliga fall.

I maj i år omhändertar polisen i Stockholm en ung person enligt lagen om vård av unga, LVU. Polisen kontaktar direkt Kriminalvården, som ska transportera personen tvärs över landet.

Men Kriminalvården kan inte ge några besked om när de har möjlighet och under tiden sitter den unga personen på Kronobergshäktet.

Fem dagar senare har ännu ingen transport kunnat ordnas. Polisen bestämmer sig till slut för att själva köra den unge.

Det här är ett av de fall som poliser runt om i landet tecknat ner i avvikelserapporterna det senaste året. Totalt finns cirka 400 rapporter under perioden som bland annat handlar om hur transporter av frihetsberövade inte fungerar sedan Kriminalvården tog över huvudansvaret från polisen i april förra året.

Polismyndigheten skulle i och med den här ändringen kunna ha fler poliser i tjänst till brottsförebyggande arbete och brottsbekämpning i stället för att ansvara för transporterna.

De flesta fall som Ekot gått igenom handlar om att Kriminalvården inte kan skjutsa misstänkta personer till tingsrätten för häktningsförhandling. Men det finns också många ärenden som handlar om till exempel psykiskt sjuka personer som måste köras till en sluten psykiatrisk avdelning i en annan stad.

När Kriminalvården inte kan så innebär det för polisen att de får köra i stället, vilket leder till att de blir av med minst två poliser och en polisbil under flera timmar i sitt bevakningsområde.

Och frustrationen bland poliser är påtaglig, vilket framkommer av avvikelserapporterna som vi har läst. Så här skriver några i rapporterna:

"Polisen hamnar längst ner i prioritering vad gäller transporter. Oavsett vad det gäller för transport"

"Vet inte vad jag ska skriva. Ska vi verkligen fortsätta transportbeställningarna av Kriminalvården?"

"Anställ mer personal!"

"Är det tänkt att det ska bli en fungerande transporttjänst eller ska vi leva på hoppet?"

Den sistnämnda anteckningen skrevs av Krister Ekhorn vid polisen i Västberga i Stockholm.

Han tycker att det här är ett stort problem, framförallt när det handlar om unga personer som frihetsberövats.

– De har ju en historia som är problematisk. Så ett förvar är ju nästan en polisarrest, och det tycker jag ju är olyckligt. Skulle en nationell transportenhet fungera ordentligt så skulle det vara ovärderligt för de här unga. Vi ska inte ha unga i arresten. Man blir ju lite frustrerad när man känner att man kanske får ett löfte, och sen fungerar det inte hela vägen ut, säger krister Ekhorn vid polisen i Västberga.

Johan Mellbring, som är chef för Nationella Transportenheten (NTE) på Kriminalvården, vill inte svara på frågor från Ekot om det här problemet, utan hänvisar till en utredning som just nu pågår angående Kriminalvårdens ansvar för transporterna.

I ett brev som polisen nyligen skickade till enheten kräver man en åtgärdsplan för när transporterna ska börja fungera som det var tänkt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".