Milad, Najd och Qasima Tamer i källaren där de gömde sig för kidnapparna.
1 av 2
Milad, Najd och Qasima Tamer i källaren där de gömde sig för kidnapparna. Foto: Johan-Mathias Sommarström/Sveriges Radio
Johan-Mathias Sommarström i en av tunnlar som de kidnappade tvingades att gräva.
2 av 2
Johan-Mathias Sommarström i en av tunnlar som de kidnappade tvingades att gräva. Foto: Sveriges Radio

De kidnappades och hölls i burar i Syrien

2:35 min

I Syrien har tusentals människor kidnappats under det mer än sju år långa kriget.

Vår korrespondent fick – som första utländska journalist – besöka Adra utanför Damaskus, och träffade tre av de över 1 000 personer som kidnappades i samband med en sekteristiskt motiverad massaker 2013.

Spåren efter massakern är kvar. Platsen där extremisterna brände en familj. Mamma, pappa och två små barn. De var fyra av minst 30 som dödades en decemberdag 2013. Omkring 1 200 kidnappades.

Bröderna Milad och Najd och deras mamma Qasima var tre av de som kidnappades.

– De använde oss ungdomar till att gräva tunnlar. Det var långa dagar, mer än 11 timmar tvingades vi gräva och vi fick bara ett mål mat om dagen. Även om vi var sjuka tvingades vi gräva. De som inte arbetade tillräckligt bra straffades med misshandel.

Från Adra fördes de genom rebellbyggda tunnlar till Douma. Den största staden i östra Ghouta.

Där låstes de in i burar i källare. Men först paraderades de i burarna på lastbilsflak genom stadens gator.

– De höll oss i en låst, mörk källare med burar utan någonting att göra, säger mamman Qasima.

Hela tiden levde de i rädsla.

– De använde oss hela tiden som mänskliga sköldar. Om de till exempel bestämde sig för att gå genom ett område där det fanns minor tvingades vi att gå först. Om de skulle korsa ett område med prickskyttar från syriska armén fick vi vara skydd åt dem.

De förnedrades, tvingades leva i mörka källare. Separerades från sina anhöriga, tvingades till slavjobb. Straffades om de inte jobbade tillräckligt hårt. Hotades hela tiden. Levde under ständigt dödshot.

– De var hemska. Det fanns ingen medmänsklighet. De hade inga hjärtan, inga känslor ingen medmänsklighet.

I april släpptes de efter en överenskommelse mellan islamistgruppen Jaish al Islam som ledde rebellkoalitionen och den syriska armén.

Mamman Qasima säger att det var en lättnad att släppas fri, men att det är svårt att anpassa sig.

– Jag tänker på det varje minut, varje sekund. Hur de tvingade bort oss från våra hem och hur de slaktade våra grannar som om de var djur.

Kidnapparna är också fria. I överenskommelsen med regeringen gick kidnapparna fria mot att de släppte sina fångar.

– Det är orättvist att de agerat så. Att de som kidnappat mina barn och berövat oss på vår frihet i fem år ska gå fria. Att de som dödat mina grannar ska gå fria. Är det rättvisa frågar hon och slår ut med armarna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista