Bilden visar Pauline Djerf, överläkare på kirurgen på Skånes universitetssjukhus. Hon står i korridoren på en vårdavdelning. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.
1 av 2
Pauline Djerf, överläkare på kirurgen, Skånes universitetssjukhus. Foto: Anna Bubenko/Sveriges Radio.
En yngre man har hittats skadad efter larm om en misstänkt skottlossning på Erikfältsgatan i Malmö.
2 av 2
En yngre man har hittats skadad efter larm om en misstänkt skottlossning på Erikfältsgatan i Malmö. Foto: Arkivbild: Johan Nilsson/TT

Sjukhusen tar emot fler skottskadade patienter

2:10 min

De senaste åren har antalet personer som söker vård för skottskador ökat på svenska sjukhus. I Malmö har antalet mer än fördubblats sedan 2015.

Patienter med skottskador är en mycket liten grupp i vården, men den ökar. Oftast handlar det om unga män som blivit skjutna i överkroppen. 

– Typiska skador är ofta att de siktar mot bålen. Det skjuts mot bröstkorgen, det skjuts mot buken. Beroende på var de träffar där, blir det olika skador, säger Pauline Djerf, överläkare på kirurgen på Skånes universitetssjukhus.  

Förra året kom det in 44 skottskadade patienter i Malmö, mer än dubbelt så många som under 2015. Under det första halvåret i år kom det in 24 patienter. En del av dem har haft skyddsväst.

– Skyddsvästen har oftast klarat dem från de svåraste skadorna, säger Pauline Djerf.  

I hela landet registrerades år 2016 134 skottskadade patienter, enligt siffror från det nationella traumaregistret, Swe Trau. 

Skottskadade patienter kräver stora resurser, både på grund av sina skador, men också på grund av hotbilden. Vårdavdelningar kan behöva låsas och patienterna bevakas.    

– Vi har ju tack och lov varit förskonade från att de har fortsatt uppgörelserna inne på avdelningarna. Det tänks på det hela tiden, genom att försvåra åtkomsten och hålla koll på vilka som kommer och går, säger Pauline Djerf.  

Det är inte alltid som skadorna beror på brott, ibland handlar det om vådaskott. Chanserna att överleva ökar ju snabbare vårdinsatserna kan ges. I Malmö analyserar vårdpersonalen löpande de olika momenten för att korta tiderna. 

– Vi har blivit snabbare, men vi kan bli ännu bättre.  

Skador i bålen är vanligt. Det behöver inte ge men för livet, men kan till exempel betyda att man inte kan gå på toaletten som vanligt. 

– För en ung person kan det upplevas lite handikappande att behöva ha en tarm-stomi under ett antal månader, men egentligen är det vad vi kallar att man kan leva ett normalt liv med, säger Pauline Djerf. 

Ett faktafel som gäller det totala antalet skottskadade patienter år 2016 har rättats i den här artikeln.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".