Förskola, barn, leka
För barnen betyder den ökande personalomsättningen att det hela tiden är nya personer som sköter om dem på dagarna, och det kan skada dem, menar flera psykologer Ekot varit i kontakt med. Foto: Pontus Lundahl/TT.

Hög omsättning av skolpersonal kan vara skadlig

1:00 min

Personalomsättningen i förskolan ökar. Det visar siffror för Stockholm, Göteborg och Malmö, som Ekot har tagit fram. Och en alltför hög personalomsättning kan vara direkt skadlig för barnen, det säger flera barn- och ungdomspsykologer som Ekot talat med.

– Jag brukar prata om strukturell brist, ingen som gör barnen illa, ingen slår dem, men när förutsättningen för att vara nära varje barn inte finns blir det någon typ av skada, säger förskolepsykolog Gunilla Niss.

Det finns ingen samlad nationell statistik över personalomsättningen i förskolan, men i Stockholm, Göteborg och Malmö är tendensen den samma.

Personalomsättningen, det vill säga förskolepersonal som slutar och ersätts, har enligt kommunernas egna siffror ökat de senaste åren.

I Göteborg från knappt 6 procent 2012, till drygt 10 procent 2017.
I Malmö från drygt 12 procent 2013, till knappt 19 procent 2017.
I Stockholm från knappt 6 procent 2014, till drygt 7 procent 2017.

Den verkliga personalomsättningen, utifrån barnets perspektiv, är dock högre än så här eftersom siffrorna inte inkluderar pedagoger som byter jobb mellan förskolor inom samma kommun, eller mellan avdelningar inom samma förskola.

Personalomsättningen varierar också mycket mellan städernas stadsdelar.

I den stadsdel som i de studerade områdena hade högst personalomsättning under 2017, byttes 35 procent av personalen ut under året. Till det kommer sedan alltså personalbyten mellan förskolor och mellan avdelningar.

– När jag började hade de inte fått en ny kollega på 12 år, i dag gör vi en omorganisation vid varje höst, säger Pia Rizell, som är förskollärare sedan 27 år och som sitter i Lärarförbundets styrelse.

Enligt henne har personalomsättningen ökat konstant ända sedan hon började jobba. Hon menar att synen på yrket har förändrats mycket de senaste åren.

År 2000 var det 2,7 procent i förskolan som helt saknade adekvat utbilning, år 2017 låg siffran på 28 procent.

Nuförtiden är det många som jobbar en period i förskolan i väntan på något bättre.

– Det har blivit ett genomfartsyrke, säger Pia Rizell.

För barnen betyder den ökande personalomsättningen att det hela tiden är nya personer som sköter om dem på dagarna, och det kan skada dem, menar flera psykologer Ekot varit i kontakt med.

Enligt vedertagen anknytningsteori behöver barn trygga vuxna att knyta an till för att utvecklas till harmoniska och känslomässigt välfungerande vuxna.

- Om det inte finns någon trygg kvar om samtliga personer som man haft tillit till försvinner, då är det ett jättestort ingrepp som faktiskt går att jämföra med att man förlorar en förälder, säger barn- och ungdomspsykolog Jenny Klefbom.

Mer om Utbildning & skola

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".