Bakslag i Haag

Flera svåra bakslag vid krigsförbrytardomstolen i Haag inträffade i veckan. Misslyckandena blir viktig lärdom inför den permanenta krigsförbrytardomstol som kommer att inrättas i Haag den första juli i år.
Om precis sex veckor finns i Haag en permanent domstol för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Vägen dit har varit trög med motstånd från länder som USA, Libyen och Irak. Med den nya domstolen kommer inte världen att bli mindre krigisk, men ingen människa, varken civil, högt uppsatt militär eller toppolitiker kommer längre att kunna smita från sitt ansvar. Komplicerat rättegång Den gånga veckan i Haag visade dock hur komplicerade krigsförbrytarrättegångar är. Åklagarsidan hade kallat in ett så kallat nyckelvittne, den förste serben som kunde berätta att Milosevic hade kännedom om alla de ohyggligheter som skedde i Kosovo. Vittnet var så viktigt att identiteten måste skyddas, personen i fråga kallades K-3. Ansiktet övertäckt Ansiktet på tv-skärmen var övertäckt och journalisterna i Haag fick följa rättegången med en halvtimmes fördröjning via tv-skärmar. Samtidigt med hemlighetsmakeriet i Haag publicerade serbiska tidningar bilder på det anonyma vittnet och namngav honom: den förre hemlige polisen och politikern Ratomir Tanic. Pratar goja Serbien inrikesminister hävdade dessutom i tv att Tanic pratade goja när han beskyllde regeringen i Belgrad för att mörka vad som inträffat. Det så kallade insidervittnet hade enligt inrikesministern ingen insiderkännedom. I rättssalen i Haag hävdade vittnet att han flera gånger samtalat med Milosevic men Milosevic själv insisterade att han aldrig tidigare träffat människan. Korsförhöret med det anonyma vittnet som alla vet vem det är fortsätter i nästa vecka.
SR:s korrespondent Kjell Albin Abrahamsson, Wien
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".