Försvarsminister Peter Hultqvist (S) och Luftvärnssystemet Patriot
Foto: TT

SD och V kritiska till att Sverige köper nytt luftvärnssystem

2:08 min

Sverige kommer att köpa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot från USA. Regeringen fattar beslut i morgon och det är en affär på minst 10 miljarder kronor. Försvarets Materielverk, FMV, får nu i uppdrag att genomföra köpet.

Regeringen kommer att fatta beslutet på regeringssammanträdet i morgon. Försvarsminister Peter Hultqvist (S), motiverar beslutet:

– Vi har idag ett rätt så gammalt system, som inte är relevant för den tid vi lever i. Det här är ett system som kan också möta ballistiska missiler. Det är ett leveranssäkert system, det är prövat i praktiken, det är helt i linje med vad försvarsberedningen har förordat. Det är flera länder som redan har det och vi räknar med första leverans 2021.

Försvarsminister Peter Hultqvist var i Riksdagens försvarsutskott idag för att redogöra för köpet, som enligt tidigare uppgifter från Försvarets Materielverk, FMV, går på drygt tio miljarder kronor.

Försvarsmakten har förordat Patriotsystemet som på medelräckvidd ska kunna skjuta ner bland annat ballistiska robotar.

– Det är naturligtvis så att vi inte pratar om direkta hot. Vi pratar om realiteter där det existerar sådana här system, och det har man bland annat i Ryssland, säger Peter Hultqvist.

Alla partier i Riksdagen anser att försvaret behöver bättre luftvärn. Allianspartierna är med på valet av Patriotsystemet, men det är ett val som såväl Sverigedemokraterna som Vänsterpartiet kritiserar. 

– Man pratar vitt och brett om samarbete i Europa, vi ska utveckla industrier tillsammans. Här har man en unik möjlighet, man struntar i svensk försvarsindustri, man vill sätta sig i knät på Nato med ett föråldrat system, säger Roger Richtoff, (SD).

Lotta Johnsson Fornarve (V), är också emot köpet:

– Vänsterpartiets främsta skäl är säkerhetspolitiska. Inköpet av Patriot skulle innebära att vi knyter oss ännu närmare stormakten USA och det tycker jag är särskilt allvarligt nu, när USA leds av en president som är både oberäknelig och opålitlig.

Två av allianspartierna, Liberalerna och Kristdemokraterna, tycker att köpet bör vänta om inte försvaret får mer pengar för det. Moderaterna och Centern, som har gjort upp om försvarsbudgeten med regeringen, tycker inte det. Liberalernas Allan Widman var besviken efter mötet:

– Jag hade förhoppningar om att Moderaterna nu skulle ta den här chansen att se till att kompensera försvarsmakten för den här mycket stora och mycket dyra anskaffningen. Jag är besviken på att man inte tar den möjligheten, säger Allan Widman.

Moderaten Hans Wallmark:

– Jag hade varit beredd att se vad konsekvenserna hade blivit om vi hade kunnat skjuta på det så att en ny regering med ett nytt budgetansvar får ta det. Med morgondagens beslut så tvingar regeringen nästa regering att ta det ekonomiska ansvaret.

Försvarsmakten har begärt 18 miljarder till för 2019, 2020 och 2021. Allianspartierna vill alla höja försvarsanslagen och efter mötet i försvarsutskottet lät det som om försvarsministern också är beredd till det:

– I Försvarsmaktens budgetunderlag finns det förslag på neddragningar på helikopterverksamheten, på transportflyget och på övningsverksamheten. Vi kommer att omhänderta detta så att det inte kommer att ske. Vi är dessutom öppna för att för att föra fortsatta diskussioner med försvarsgruppen hur vi ska finansiera det budgetunderlag som Försvarsmakten har lämnat in nu för åren 20 och 21, säger Peter Hultqvist.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".