Skogsbränder: LRF vill se bättre samarbete

1:44 min

Samarbetet måste bli bättre mellan räddningstjänst och lantbrukare som kan hjälpa till vid skogsbränder, det tycker LRF:s krisberedskapsansvariga efter sommarens bränder, Anders Drottja.

I rollen som krisberedskapsansvarig ser han att lantbrukare haft en stor betydelse i sommarens släckningsarbete. Det han nu är kritisk till är att samarbetet mellan lantbrukare och räddningstjänst sett så pass olika ut i olika län. Enligt honom kunde erfarenheter från Västmanlandsbranden gett tydligare samarbetsformer.   

– Jag blev väl lite besviken, jag har inte tänkt på det så mycket sen 2014, men nu inser man att det hände nog ingenting från myndighetshåll vad gäller att försöka söka kontakt med landsbygden och landsbygdens företrädare, framförallt via LRF. Det är väl bara att inse att vi får nog själva sälja in oss dit och ta nya tag här under hösten och vintern, säger han.

Under sommarens stora bränder har många gödseltunnor körts ut på dammiga skogsvägar. Gödseltunnor fyllda med vatten för att hålla elden i schack. Lantbrukare som satt sig i traktorer för att köra dag och natt. Även på myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ser man att lantbrukarna haft en viktig roll i sommar.

Men Mette Lindahl Olsson som är biträdande enhetschef för räddningstjänstenheten menar att samarbetet har förbättrats och att en hel del har hänt sedan Västmanland. Dessutom säger hon att det inte är MSB:s roll att detaljstyra hur den kommunala räddningstjänsten bedrivs.

– Jag kan instämma i att det alltid kan gå fortare att lära sig av erfarenheter. Samtidigt så pågår det ett sådant utvecklingsarbete som MSB är väldigt positiva till. Vi kan väl instämma i att det är många aktörer som behöver hjälpa till, LRF, räddningstjänsterna, länsstyrelserna och MSB också. Det vi kan göra är att stödja aktörerna och smörja systemet, men vi går inte in och petar i den lokala planläggningen. Däremot kan vi sprida goda exempel, säger hon. 
 
Ett exempel finns i Jämtlands skogsfyllda län där ett lokalt initiativ togs efter Västmanlandsbranden och man har övat på evakuering av djur tillsammans med räddningstjänsten och även börjat inventera vilka tillgångar lantbrukare runt om i länet har att hjälpa till med. Lars Ahlin Grinde är ordförande för LRF i Jämtland och Härjedalen.

– Vi var ju inte förberedda på att det skulle bli så här stort och spritt. Men efter Västmanlandsbranden gjorde vi ett arbete inom LRF Jämtland som vi kallar "overall" där vi såg över rutiner och resurser och gjorde inventeringar över vad vi har för resurser i hälften av lokalavdelningarna i alla fall, säger Lars Ahlin Grinde.

Men så ser det alltså inte ut på alla håll i landet. Krisberedskapsansvarig på LRF, Anders Drottja, tycker att det behövs en förändring. Och nu kommer han gå ut och mana sina medlemmar att själva ta kontakt med räddningstjänsten ute i kommunerna.

– Det kommer jag att uppmana redan här i höst, till våra kommungrupper och regioner, att nu måste vi se till att det här fungerar bättre. För det har fungerat på väldigt olika sätt under bränderna i de olika länen i Sverige, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista