En orange forskningsubåt som är självkörande syns i vattnet
1 av 3
Forskningsubåten på sin premiärtur Foto: Victor Jensen/Sveriges Radio.
Anna Wåhlin professor i oceanografi Göteborgs Universitet framför havet vid Lysekil
2 av 3
Anna Wåhlin professor i oceanografi Göteborgs Universitet Foto: Victor Jensen/Sveriges Radio.
Forskningsubåten på väg ner från båten till havet
3 av 3
Foto: Victor Jensen/Sveriges Radio.

Unik forskningsubåt utforskar okända delar av havet

2:16 min

En unik självkörande forskningsubåt har haft sin premiärtur i havet utanför Lysekil. Med hjälp av den ska forskarna kunna utforska okända delar av havet, säger Anna Wåhlin, professor i oceanografi vid Göteborgs universitet.

– Man kan utforska områden och mäta i havsområden där man inte har kunnat komma till tidigare. Främst under is, dels under havsis i Arktis och Antarktis, men även under de flytande glaciärerna i Antarktis, säger hon.

Anna Wåhlin säger att ubåten bland annat kan mäta tjockleken på isen och det är viktigt för att kunna ta reda på hur isen smälter. 

– De flytande glaciärerna i Antarktis är viktiga, eftersom de påverkar vattenståndet på jorden. Det finns potential för en snabb vattenståndshöjning om de skulle börja smälta av. Det som smälter de här glaciärerna är varmt havsvatten som kommer åt de underifrån och de processerna vet vi väldigt lite om, säger hon till Ekot.

Kan den här ubåten också hitta ny arter?

– Vi är övertygade om att när vi skickar in den kommer vi hitta nya arter.

Den ser nästan ut som en orange stor torped, den självkörande och obemannade forskningsubåten. Den glider sakta av båten och ner i havet här utanför Lysekil på västkusten för sin premiärfärd.

Den kostar allt som allt drygt 30 miljoner kronor och kommer vara en nationell forskningsresurs. 

Det finns få liknande ubåtar i världen, säger professor Anna Wåhlin.

– Vi är en av tre nationer i världen som har en med denna kapacitet.

Förutom att kartlägga havet under isen kan den självkörande forskningsubåten också hjälpa till att kartlägga svenska vatten och de olika bottentyper som finns här.

– Det är ganska okänt idag. Man tror ju att man vet det, men det gör vi inte. Vi har inga bra kartor över vilka biotoper som finns, vi har dålig koll, säger Anna Wåhlin.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista