Foto: TT.
Foto: TT. Foto: Virginia Mayo

Tyst kring viktig EU-politik i valrörelsen

Tyst om EU i valrörelsen
1:22 min

Trots att allt fler av de lagar som stiftas i riksdagen egentligen har EU som avsändare, så hörs nästan ingenting om innehållet i EU-politiken i valrörelsen.

Detta får hård kritik i en färsk forskningsrapport från Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier. 
 
– Just nu är vi mitt inne i en nationell valrörelse, det diskuteras inget EU alls. Det pekar vi också på i den här rapporten, hur bristfällig den diskussionen är i det svenska systemet och i det svenska samhället. Det här är ett demokratiskt problem, naturligtvis, därför att den typen av motsättningar kring EU-politiken borde vi få möjlighet att diskutera som väljare också. Men det ser vi ingenting av, säger Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, och en av författarna till rapporten.
 
Problemet med att demokratiskt förankra EU-politiken är inte nytt. Ett av de områden som forskarna kritiserar i Sieps-rapporten är de svenska riksdagsledamöternas sätt att arbeta med den så kallade subsidiaritetsprincipen.

Den handlar om att låta EU:s medlemsländer behålla beslutanderätten över alla frågor som de sköter bäst själva. Bara när EU klarar en uppgift bättre ska besluten flyttas dit.

När det kommer förslag från EU, så ska riksdagens utskott bedöma om detta verkligen är en fråga för EU. Kommer de fram till att riksdagen borde behålla beslutanderätten, så ska EU-kommissionen få veta det.

Särskilt tydligt blir det i riksdagens miljö- och jordbruksutskott där mer än hälften av lagförslagen bygger på förslag från EU. Därför finns subsidiaritetsprövningar ofta med på utskottets dagordning.

Vid just det här sammanträdet är det fem stycken sådana prövningar. Utskottet har inga invändningar mot EU:s beslutanderätt på någon av punkterna. Martin Kinnunen är Sverigedemokraternas representant i miljö- och jordbruksutskottet.

– Det var några olika frågor. Det var vattenvård, det var tunga lastbilar och att EU skulle lägga pengar på forskning på miljöområdet. Det var de frågorna vi hanterade i dag och det går väldigt snabbt.

– Däremot så är väl det svenska parlamentet unikt i just subsidiaritetsprövningar eftersom vi betydligt oftare än andra parlament hävdar just svensk bestämmanderätt över frågor. Politiker i andra länder har knappt vetskap om att subsidiaritetsprövning existerar, så det är ett fullständigt tandlöst instrument som knappt fyller någon funktion i dag, tillägger Martin Kinnunen. 

Men kritiken i forskningsrapporten gäller inte bara att riksdagen arbetar med fel saker. Den handlar främst om att de politiska partierna sviker sin roll som länk mellan medborgare och makthavare genom att inte lyfta fram aktuella EU-frågor i den offentliga debatten.

Magnus Blomgren nämner EU:s framtida försvars- och säkerhetspolitik, den krympande EU-budgeten, migrationsfrågan och den planerade bankunionen som exempel på sådana frågor som borde funnits med i valrörelsen.

– Man ska vara medveten om att vi väljer nu en riksdag som i sin tur utser en regering, och den regeringen är vår starkaste röst inom EU-systemet. Det innebär att de olika regeringsalternativen, om det här skulle fungera optimalt, skulle ge uttryck för hur man ser på olika centrala politiska frågeställningar på EU-nivå de närmaste åren. Men det hör vi ingenting om, säger Magnus Blomgren.

Åsa Westlund var tidigare socialdemokratisk europaparlamentariker, nu är hon ordförande i miljö- och jordbruksutskottet. Hon anser att det är mindre viktigt att väljarna vet på vilken politisk nivå beslut fattas.

– Jag tycker i alla fall att det viktigaste är vad partierna vill uppnå. Sedan exakt hur det ska gå till, det är bra att vi politiker kan svara på det såklart, men det är kanske inte en nödvändig kunskap när man ska rösta.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".