Sedlar i plånbok
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Så görs snabblånen osynliga hos storbankerna

1:35 min

Många av snabblånebolagen marknadsför sig med att det går att dölja att man tagit ett lån hos dem.

Enligt lag måste långivare göra en kreditprövning på dem som vill låna pengar. Sedan 1 september gäller det även de allra kortaste lånen, som i vissa fall varit undantagna från reglerna. 

Syftet är att förhindra att personer drar på sig för många lån som de inte klarar av att betala. Men många lånebolag marknadsför sig med att det går att dölja att man tagit ett snabblån hos dem.

Så här låter det när man ringer kundtjänst hos några av dem:

Syns det hos UC om man lånar hos er?

– Nej det ska det inte göra, utan om du sedan ansöker om ett bostadslån eller liknande kommer de inte att kunna se att du ansökt här, säger en kundtjänst.

– Nej, vi använder Bisnode, säger en annan.

Är Bisnode bättre då?

– Ja för det är ju inte via UC, bankerna ser inte om man gör en upplysning i Bisnode. 

Googlar man på ”låna utan UC” får man en lång rad träffar på lånebolag som marknadsför sig med att man inte använder sig av Upplysningscentralen, UC. UC är det största kreditupplysningsbolaget och ägs av storbankerna och används både av dem och exempelvis hyresvärdar och andra som vill kontrollera ekonomin hos sina kunder.

Men, den som gör en kontroll får inte bara se sådant som kundens inkomst och personuppgifter, utan också hur många andra kreditförfrågningar som gjorts de senaste åren, vem som frågat och på vilka belopp. Och har man många förfrågningar, särskilt från snabblånebolag, kan det se illa ut.

Det är också därför snabblånebolagen gärna framhåller att de inte använder UC utan mindre konkurrenter. Som i sig inte ska vara sämre. Och det är inte heller upplysningsbolagen själva som bestämt att de inte får dela sina kunddata, det är reglerat i lag, påpekar Magnus Sjögren som är chefsjurist på kreditupplysningsbolaget Bisnode.

Tidigare har han bland annat varit vice vd på ett av de största snabblåneföretagen och ordförande för branschorganisationen Svenska Konsumentkreditföretagen. Att snabblånebolagen utnyttjar det här är inte heller ett nytt fenomen, säger han.

– Men för den som vill bedriva en seriös låneverksamhet vore det bra om det fanns ett gemensamt register, det kan man ju säga. Och även för de individer som skulle behöva ett extra skydd, om man nu är benägen att låna mer än man borde, säger han.

Enligt Finansinspektionen är det vanligt att de som lånar redan har flera mindre lån. Exempelvis har 90 procent av de som tar ett lån under 2 000 kronor redan ett lån i samma bolag, enligt rapporten ”Svenska konsumtionslån 2018”.

– Bolagen har en skyldighet att göra en tillfredsställande kreditprövning. Om de använder UC eller ett annat kreditregister eller annan information, det har inte jag någon åsikt om, utan de ska göra en bra kreditprövning, säger Per Nordkvist, avdelningschef på Finansinspektionen.

Men kan man säga att det här urholkar systemet på något vis?

– Det är klart att det signalerar att man riktar sig till en svagare grupp konsumenter.

Jan Åkerlund, som jobbar med förebyggande verksamhet på Kronofogden, håller med:

– Det säger ju en hel del om vilken kundkrets man vänder sig till. De som säger att vi inte tar någon UC eller godtar betalningsanmärkningar, de förmedlar ju lån till dem som inte har någon möjlighet att betala tillbaka, säger han.

Frågan är också vad allt det här innebär för kvaliteten på den information man får när man beställer en kreditupplysning. Vi har varit i kontakt med Bankföreningen samt de fyra storbankerna, som avböjt att kommentera eller inte återkommit.

Ser du något problem med att det här kan innebära att era kunder inte får korrekta svar i sina kreditförfrågningar?

– Vi är bara måna om att kreditupplysning används överhuvudtaget i samband med låneutbetalningar till konsumenterna, sedan om man använder oss eller någon av våra konkurrenterna det har egentligen ingen betydelse, säger Victoria Preger, marknadschef på UC.

Anna Hult är jurist på Konsumentverket:

– Det är jätteviktigt att kreditgivarna ställer frågor om konsumentens ekonomi, speciellt om befintliga lån och krediter, så att bolaget kan göra ett korrekt beslut om att bevilja eller inte bevilja. Men i det ligger ju också att konsumenten är ärlig i sin ansökan. Det som kan hända annars är att konsumenterna får krediter som de inte skulle fått om kreditgivaren haft hela bilden. I förlängningen drabbar det konsumenten, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista