Länsstyrelsen
1 av 3
Lykas Österling, länsstyrelsen i Skåne, vid en f d fördämning i Klevabäcken där vattnet och fisken nu obehindrat tar sig fram. Foto: Odd Clausen.
Vramsån
2 av 3
Bertil Trobro, som bor utanför Tollarp i östra Skåne, slåss för att ha sin fördämning, många hundra år gammal, kvar. Där finns ett kraftverk som levererar fossilfri elektricitet. Foto: Odd Clausen.
Vattenkraftens Vänner
3 av 3
Jan Odby, Vattenkraftens vänner, framför en av landets cirka 10.000 hotade fördämningar, som han kämpar för att bevara. Foto: Odd Clausen.

Kraftverk hotas av rivning – anses vara hinder

2:06 min

Ett stort antal små kraftverk i landets vattendrag hotas av rivning eftersom de anses vara ett hinder för fiskar och annat vattenlevande, men en ny lag från i somras gör att ägarna har fått nytt hopp.

– Länsstyrelsen, om vi förstår dem rätt, vill helst inte ha kvar några kraftverk, men nu har politikerna insett att det har varit fel från början, säger Bertil Trobro som har ett litet kraftverk i Vramsån i östra Skåne.

Hur många är det som befinner sig i samma situation som du?

– Man talar om två tusen! Och det gäller inte bara oss utan det gäller även dammar som inte har något kraftverk, säger Bertil Trobro, vars dammar och kraftverk funnit i släkten i generationer.

Den stora energiuppgörelsen från 2016 innehöll en överenskommelse om nyprövning av landets närmare två tusen små kraftverk med sikte på att avlägsna så många så kallade vandringshinder som möjligt.

Jan Odby i lobbyorganisationen Vattenkraftens vänner tycker att det är dålig energihushållning.

– Det är den renaste elen, och billigaste sättet att producera el, eftersom de här har funnits i så många, många år, säger han.

Jan Odby bor själv vid en fördämning i Vramsån, det finns totalt 10 000 sådana i landets vattendrag, viktiga kulturmiljöer, menar han, och viktiga för grundvattnet.

– Dammarna har en uppbromsande effekt som gör att vattnet på sikt kommer ned i vattenmagasinen, som vi framför allt i södra Sverige behöver, säger Jam Odby.
 
I juni i år beslöt riksdagen att delvis gå de små kraftverken till mötes. Lukas Österling, vattenhandläggare på länsstyrelsen i Skåne, konstaterar att den nya lagen som börjar gälla 2019 förändrat läget.

– Men sedan är det en ny lagstiftning och här finns en hel del oklarheter. Kommer de här små kraftverken, om de söker, kommer de att kunna få tillstånd? Eller är skadan större än nyttan?

Men Bertil Trobros kraftverk ska prövas enligt den gamla lagen i en förhandling i november. Han hoppas på att få tillstånd för fortsatt drift.

– Skulle vi få tillstånd, så räknar vi med att det överklagas av myndigheterna, det tror vi, säger han.

Vad tänker du om den här striden?

– Ja, det är ganska påfrestande, det har pågått sedan 2012, då riksdagen under alliansregeringen beslöt att de gamla kraftverken behövde nya tillstånd. Så det är alltså sex år som vi har rynkat våra pannor här, och även kollegorna i landet, säger Bertil Trobro, kraftverksägare vid Vramsån i Skåne.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista