En plånbok och en kvinna framför en dator. Foto: TT
. Foto: TT

Kortbedrägerier ökar stort trots att det finns teknik för att stoppa dem

2:33 min

Medan antalet anmälningar om bedrägerier över nätet med stulna bankkortsuppgifter fortsätter öka, så förblir antalet som utreds försumbart.

Bara i år beräknas nätbedrägerierna ha ökat med 40 procent, till över 100 000.

Den teknik som finns för att stävja brottsligheten har samtidigt svårt att slå igenom. Det säger Jan Olsson, tillförordnad chef vid polisens nationella bedrägericenter.

– Vi utreder ju knappt den här brottsligheten överhuvudtaget i och med att bedragarna använder den svenska informationen och gör köp kanske från Asien och får varan skickad till sig.

– Men vi får inte ut informationen från Asien vart de i sin tur skickade varan. Det vill säga vi kan inte avgöra vem som har använt kortinformationen. Tyvärr!, säger Jan Olsson.

Så praktiskt taget samtliga av de här dryga 100 000 anmälda bedrägerierna handlar om köp över gränserna?

– Ja, absolut. Och 99,6 procent av dem utreds inte.

Bara en av 250 av dessa bedrägerianmälningar utreds alltså. Och då handlar det om en av Sveriges absolut vanligaste brottstyper, där kriminella köper och säljer långa listor med hackade kortuppgifter som cirkulerar på nätet.

Kostnaderna för drabbade privatpersoner, företag och för samhället i stort är naturligtvis oerhört svåra att beräkna.

En som försökt är Peter Forsman, abuseansvarig på Internetstiftelsen i Sverige, och en av landets främsta experter på nätbedrägerier.

Han har vid sidan av sitt arbete på stiftelsen jämfört den brittiska årliga rapporten Annual Fraud Indicator, med fokus på bedrägerier mot landets näringsliv, med svenska förhållanden.

Då har han räknat in både direkta och indirekta kostnader för brottsoffren, för rättsvårdande myndigheter och i form av exempelvis förstärkt IT säkerhet för drabbade företag. 

– Ungefär 238 miljarder kronor under föregående år är den totala kostnaden, både direkta och indirekta för svenska samhället, menar Peter Forsman.

238 miljarder kronor motsvarar 27 miljoner kronor varje timme, året runt.

Men det finns alltså teknik som kan stävja just de här bedrägerierna. Bland annat genom att den tresiffriga så kallade cvc- eller cvv-koden som står på bankkortens baksida ändras varje minut med hjälp av ett litet mikrochip, förklarar Jan Olsson.

– Poängen är att om de kriminella stjäl dina kortuppgifter och cvv-koden så kan de inte köpa någonting eftersom cvv-koden förändras var 60:e sekund, och det är ju toppen, fortsätter Jan Olsson.

– Kostnaden för banken att byta ut korten som i sig är väldigt dyra blir ju väldigt stor, så jag förstår att man drar sig lite grand för det. Men det är ju en av de lösningar som näringslivet själv har tagit fram för att försvåra för bedragarna, säger Jan Olsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".