Vollsmose Torv
Köpcentret Vollsmose torg i centrum av stadsdelen Foto: David Rasmusson/Sveriges Radio.

Delar av ”Danmarks största getto” rivs

2:47 min

För att komma tillrätta med problemområdet Vollsmose utanför Odense planerar kommunen att riva 1 000 bostäder och flytta invånarna.

– Jag tror på planen, det kommer bli bra, säger Vollsmosebon Tahsin Aktat.

Klockan är strax efter tio på förmiddagen och på köpcentret Vollsmose torv håller grönsakshandlarna på att plocka upp sina varor, på den indiska restaurangen förbereder man sig för lunchserveringen och i frisersalongerna tar man emot sin första kunder för dagen. Allt är ganska lugnt och stilla på det lite slitna köpcentret. Men det här är ett område som det finns planer för.

I statsminister Lars Løkke Rasmussens senaste nyårstal lovade han en uppgörelse med parallellsamhällen och de områden som i Danmark kallas för getton och han nämnde särskilt Vollsmose som ett område som kännetecknas av isolation och maktlöshet.

I Vollsmose bor strax över 9 000 människor och området har legat på den danska regeringens lista över utsatta områden, gettolistan, i flera år, så länge att det faller under kategorin hårt getto, den allvarligaste av regeringens kategoriseringar.

Arbetslösheten är hög medan utbildningsnivån är låg och många som bor här har invandrarbakgrund. På många vis liknar Vollsmose några av de områden som i Sverige kallas särskilt utsatta.

En halvmil bort, mitt i centrum av Odense tar den socialdemokratiske borgmästaren Peter Rahbæk Juel emot på sitt kontor på första våningen. För några veckor sedan kunde han presentera en plan som en enig kommunledning stod bakom. En plan som kallas den sista Vollsmoseplanen.

– Jag kan förstå om de som bor där tycker det är brutalt, men att inte göra något är också brutalt, säger Peter Rahbæk Juel.

– De barn som växer upp i Vollsmose ges inte samma chans i livet som andra barn i Danmark. Vi måste bryta mönster och strukturer som gör att unga känner att kriminalitet är ett bättre val än utbildning.

Det har gjorts massor av olika planer och insatser i området genom åren. Peter Rahbæk Juel berättar att vissa givetvis gett effekt, men att summa av negativ dynamik i de sociala mönster som finns har varit starkare än de planerna.

Arbetslösheten ska ner till samma nivå som i resten av Odense och fler barn ska gå i dansk grundskola framför muslimska friskolor. Men framförallt säger planen att 1 000 av de allmännyttiga familjebostäderna som finns i området inom en tioårsperiod ska rivas eller omvandlas. Privata investerare ska lockas in i området och kommunen vill få andra sorters människor att flytta till Vollsmose.

– Vi vill få in människor på andra sidan genomsnittet kan man säga, när det gäller utbildning och anknytning till arbetsmarknaden och till samhället, säger Peter Rahbæk Juel.

– Det går rykten om att huset där jag bor ska rivas, säger Michelle Gudbergsen medan hon guidar runt bland miljonprogramsbyggnaderna i Vollsmose.

Husen är på sina håll ganska slitna och påminner om de som finns i många liknande områden i Sverige. Men det finns också gott om grönska. Michelle Gudbergsen är student och flyttade hit för knappt ett år sedan eftersom hyran är låg. Men beslutet att flytta till Vollsmose fick många att undra.

– Mina föräldrar har varit här några gånger nu och de har lugnats sig efter att de märkt att det inte är så farligt, men det var många som var skeptiska i början, inte minst min mormor, säger hon.

Michelle Gudbergsen är på många sätt en representant för den typen av människor som kommunen vill ska flytta hit. Hon är ung, välutbildat och att hon är etnisk dansk tror hon i alla fall inofficiellt också är ett plus i kommunens ögon. Michelle Gudbergsen trivs i området som hon menar är mycket bättre än sitt rykte.

Hon är kluven inför kommunens plan. Visst finns det finns svåra sociala problem i vissa delar av Vollsmose och ja här finns människor som har en svag anknytning till resten av det danska samhället, om du vill ett parallellsamhälle.  Men att riva hus och flytta människor tror hon inte på.

– Jag tror att kommunen försöker göra det lätt för sig, att flytta på folk istället för att arbeta med dem, säger Michelle Gudbergsen.

Sammanlagt ska cirka 3 000 av de 9 000 invånarna i som i dag bor i Vollsmose inom 10 år ha flyttats till andra delar av staden, det vill säga cirka 300 personer om året. Kommunen planerar att bygga 1 600 bostäder för att ersätta de som ska rivas eller göras om. Det kommer i första hand vara boendeföreningarna som ska avgöra vem som ska flytta och borgmästare Peter Rahbæk Juel hoppas att de flesta flyttar kommer ske frivilligt.

– Det är klart att det kommer bli en utmaning, men vi tittar på om vi kan hitta några morötter, kan vi ge särskild tillgång till skolor, förskolor eller kanske arbete till dem som väljer att flytta, säger borgmästaren.

En annan utmaning är att locka privata investerare att bygga i Vollsmose. Området ligger i fina gröna omgivningar och kommunikationerna till centrum är bra, men det är inte ryktet.

– Det är inte så att investerarna ringer mig för att se Vollsmose. Vi måste jobba uppsökande och då är det viktigt att vi har en plan som alla partier står bakom, säger Peter Rahbæk Juel.

Så hur kommer det se ut i Vollsmose om allt går enligt planen? Det kommer vara en stadsdel du inte kommer kunna känna igen tror borgmästaren.

– Om du kommer dit om 10 år kommer du leta efter Vollsmose för du kommer inte känna igen dig, så radikal kommer förändringen vara. Vi ska inte sudda ut alla särdrag, men det ska inte vara ett område där en tredjedel av befolkningen går arbetslös eller där elever underpresterar. Det kommer vara en ganska normal del av staden på flera vis, säger Peter Rahbæk Juel.

Men blir det här då verkligen den sista planen för Vollsmose? Michelle Gudbergsen är skeptisk.

– De glömmer att det är andra problem som är viktigare att lösa än att flytta runt folk, säger hon.

Men det här blir den sista planen, För vi har inget annat val säger borgmästare Peter Rahbæk Juel.

– Om vi inte kallar det den sista planen så säger vi ju också implicit att vi kan acceptera att det finns ett ställe med över 9 000 människor där barnen som växer upp inte får samma möjligheter som andra. Därför ska det här vara den sista planen, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista