Rakbladstråd, spetsiga pikar, stålbarriärer och vaktkurer utanför skolor och bostadsområden och gallerdörrar på butiker hör till den nya vardagen i Kashgar. Åtgärderna sägs hindra muslimska terrorister.
1 av 4
Rakbladstråd, spetsiga pikar, stålbarriärer och vaktkurer utanför skolor och bostadsområden och gallerdörrar på butiker hör till den nya vardagen i Kashgar. Foto: Hanna Sahlberg, Sveriges Radio.
Sahlberg Xinjiang
2 av 4
Vakter och propaganda omger höstens fikonförsäljning i Kashgar. Foto: Hanna Sahlberg, Sveriges Radio.
Sahlberg Xinjiang
3 av 4
Sjaletter, skägg och små broderade muslimska kalotter lyser med sin frånvaro. För bara några år sedan ingick de i Kashgars gatubild. Till och med den vanliga hälsningasfrasen ”Salam alaikum” har tystnat, efter kine Foto: Hanna Sahlberg, Sveriges Radio.
Sahlberg Xinjiang
4 av 4
En butik i Kashgars gamla stad. Foto: Hanna Sahlberg, Sveriges Radio.

”Många uigurer här har släkt i lägren”

2:15 min

I Kina har över en miljon människor ur den muslimska minoriteten uigurer enligt FN placerats i så kallade omskolningsläger.

Hos anhöriga i Sverige finns det en stor oro för vad som händer i regionen.

Hård övervakning bryter kontakten med anhöriga och gör det svårt att få information om vad som händer i den kinesiska regionen.

Sveriges Radios korrespondent Hanna Sahlberg har rest in i den hårt kontrollerade Xinjang-regionen i västra Kina.

– Som du förstår får du inte ta några bilder på poliser eller militärer, säger den artige unge polismannen som kallar in mig bara några minuter efter att jag landat i Kashgar.

Att inte få med några poliser eller militärer, vaktkurer, gallergrindar, stängsel eller rakbladstråd på bild kan vara svårt i Kashgar. För inte länge sedan var staden ett starkt kulturellt centrum för Kinas turkisktalande muslimer.

Nu är till och med de traditionella basarerna försedda med spärrar som påminner om en flygplats.

Kinesiska myndigheter säger sig bekämpa terrorism i Xinjiang genom ett system av övervakning och omskolning.

Men kriterierna som myndigheterna använder för att bedöma om en person ska räknas som extremist är vaga. Till exempel kan det räcka med att man har böcker om islam hemma, eller att man själv eller anhöriga varit utomlands. Därför blir heller inte samtalen från Sverige besvarade.

Numret du har ringt är inte i bruk.

Jag är hemma hos flera uiguriska familjer i Stockholm. De berättar samma sak. Om hur de ringer till släktingar i Xinjiang-regionen utan att någonsin få svar. 

– Det är samma signal i över två år varje gång man ringer, säger mannen jag pratar med.

En automatisk röst säger: ”Numret du har ringt är inte i bruk. Kontrollera numret och ring igen”.

Först på kinesiska och sen på engelska.

Som att man klippt kontakten med resten av världen.

Han och hans familj ringer mormor, farfar, farbröder och morbröder, utan att någonsin få svar.

– Det är som att man klippt kontakten med resten av världen, det går inte att få tag på någon, säger mannen.

– Våra släktingar är rädda, säger Nafisa i en annan uigurisk familj i Stockholm. De vet att samtal från utlandet kan leda till man tas in till förhör och hamnar i omskolningsläger.

Nafias kusin är i ett sånt läger, säger hon.

– Nästan alla uigurer jag känner i Sverige har släktingar i de där lägren. Det har blivit normalt. Nästan alla jag känner har minst en släkting som sitter där, säger Nafisa, som egentligen heter något annat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".