Tredelad bild: Ensamkommande i en dörröppning, text i en lagbok där det står Uppehållstillstånd, tomt klassrum i gymnasieskola.
Foto: Fredrik Sandberg/TT, Janerik Henriksson/TT, Stina Stjernkvist/TT.

Ingen juridisk instans kan nu stoppa gymnasielagen

1:10 min

EU-domstolen kommer inte att granska den omstridda gymnasielagen som rör ensamkommande, och därmed finns det ingen juridisk instans som kan stoppa den.

Gymnasielagen trädde ju i kraft i somras och innebär att ensamkommande som fått nej på sin asylansökan kan få en ny möjlighet att stanna om de studerar.

Ganska direkt efter att lagen börjat gälla i juli i år underkändes lagen i en dom i Migrationsdomstolen i Malmö och i två domar i Migrationsdomstolen i Stockholm. 

I den ena domen menade man att regeringens beredning av lagen var så bristfällig att lagen inte gick att tillämpa, i de andra fallen menade man att lagen inte var förenligt med EU:s regelverk.

Samtidigt ansåg andra domare att lagen gick att tillämpa. Frågan lyftes till Migrationsöverdomstolen.

I väntan på ett besked därifrån begärde dessutom Migrationsdomstolen i Göteborg att även EU-domstolen skulle komma med ett utlåtande, eftersom de svenska domstolarna gjorde olika bedömningar om identitetskraven stred mot EU-rätten.

 – I det läget som vi befann oss då, hade vi ett stort antal mål, det var ju oklarheter om och när Migrationsöverdomstolen skulle komma att ta upp det här avgörandet, säger Johan Sanner som är chefsrådman på Migrationsdomstolen i Göteborg.

Förhoppningen var att få ett snabbt utlåtande från EU-domstolen, men i stället kom beskedet att det kunde dröja upp till 16 månader. När så svenska Migrationsöverdomstolen förra veckan aviserade att gymnasielagen går att tillämpa, beslutade Migrationsdomstolen i Göteborg därefter att dra tillbaka sin begäran om att få saken granskad av EU-domstolen.

– I korthet är det så att, dels har Migrationsöverdomstolen sagt sitt, hur man ser på frågan, de är ju överinstans till migrationsdomstolarna, säger chefsrådman Johan Sanner.

Han påpekar också att i bedömningen låg att det skulle handla om en väldigt lång handläggningstid, 15-16 månader i EU-domstolen.

– Och det är också så att det gäller en tidsbegränsad lag, det vill säga aktualiteten försvinner ju ganska fort på området. Sammantaget, de här tre omständigheterna, framför allt gjorde att vi ansåg att det fanns anledning att dra tillbaks begäran, säger han.

Migrationsverket har fått in drygt 11 000 ansökningar från personer som vill stanna i Sverige med hänvisning till gymnasielagen. Möjligheten att ansöka tog slut den 30 september.  

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista