Sveriges hållning om EU-budgeten ifrågasätts

1:37 min

Den svenska regeringen borde tänka om när det gäller en högre medlemsavgift till EU. Det säger EU-Kommissionens Sverige-chef Katarina Areskoug Mascarenhas.

Hon beklagar att Sverige säger nej till Kommissionens förslag att höja avgiften från en procent till 1,11 procent av bruttonationalinkomsten, BNI.

– Jag önskar verkligen att man inte bara tittade på varenda krona som rullade ut, utan att man såg på hela EU-medlemskapet. Vad får Sverige ut av detta? Vi har studier som visar att bara på den inre marknaden tjänar Sverige tio gånger mer, än det vi betalar i EU-avgift.

När förhandlingarna nu börjar om den nya långtidsbudgeten i EU, som ska gälla från år 2021, ligger Kommissionens förslag på totalt 1 135 miljarder euro, i 2018 års priser.

Det motsvarar alltså 1,11 procent av BNI. Regeringen har räknat på förslaget och kommit fram till att den svenska avgiften skulle öka med 15 miljarder kronor.

I den svenska politiken råder det stor enighet om att det helt enkelt är för mycket pengar. Bara Liberalerna har en annan uppfattning.

Men i dagens lördagsintervju säger Katarina Areskoug Mascarenhas att när det gäller till exempel migration och klimatfrågan så är det smartare att satsa pengar tillsammans.

– I en mer globaliserad värld, där de gemensamma utmaningarna som nationalstaten själv inte kan lösa, där behöver vi också medel för att gemensamt kunna lösa utmaningarna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista