De kan få Nobels ekonomipris

2:16 min

I dag presenteras vem som får Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Priset har aldrig gått till en miljöekonom – men i år kan det vara dags.

Om priset går till forskning kring miljö- och klimatforskning tippar nationalekonomen Klas Eklund på att det går till William Nordhaus, professor vid Yaleuniversitetet i USA. Klas Eklund har själv skrivit en bok om klimat och ekonomi. 

Nordhaus har forskat kring hur man får störst effekt av pengar som investerats för att stoppa klimatförändringar.

– Hur ska man få mest "bang for the buck" när man sätter in åtgärder för klimatet?, beskriver Klas Eklund. 

– Det knepiga är hur vi värderar framtida skador. Det har ju betydelse för när vi ska sätta in åtgärderna. Och det är den typen av kalkyler som Nordhaus och en del andra också har sysslat med, säger han.

Nordhaus skulle dock kunna vara ett kontroversiellt val eftersom han fått kritik för att inte vara lika alarmistisk som många andra när det kommer till hur snabbt man bör tampas med klimatförändringarna, menar Eklund. 

– Han säger att vi ska skynda oss, men det är inte en katastrof just nu.

En annan miljöekonom som skulle få priset är Martin Weitzman vid amerikanska Harvarduniversitet, menar Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid centrum för miljö- och naturresursekonomi vid Umeå universitet.

En del av Weitzmans forskning handlar om hur man med politiska styrmedel kan göra miljöförstöring dyrt. Till exempel har han tittat på frågan när det ä mest effektivt att beskatta giftiga utsläpp och när politikerna istället bör bestämma en bestämma en kvot av utsläpp, som inte får överstigas.

Dessutom har Weitzman ägnat sig åt så kallad grön bokföring och är kritisk till att vi använder BNP som välfärdsmått. Detta eftersom BNP bara klarar av att mäta marknadspriser.

– På många miljövaror finns inga marknadspriser och då måste man värdera det på rätt sätt, säger Runar Brännlund.

Han fortsätter.

– Tänk dig Norge – en oljeekonomi. Om de pumpar upp en kubikmeter mer olja ökar ju BNP med priset på olja, men det är ju inte ett korrekt mått för den oljan finns ju inte kvar att pumpa upp i nästa period.

Även Kristian Åström, reporter på Ekonomiekot, tror att William Nordhaus har goda chanser.

En annan favorit är Paul Romer, tidigare chefsekonom på Världsbanken, som utvecklat modeller för kunskapsbaserad tillväxt.

– Han har betonat betydelsen av forskning och utbildning och det har haft betydelse för vår ekonomiska politik. Till exempel inom EU, där man bestämt att tre procent av den samlade budgeten ska gå till forskning och utveckling.

– Den här forskningen ska sedan leda till att det blir företag och innovationer och så ska det driva tillväxten, säger Kristian Åström.

Esther Duflo, verksam vid amerikanska MIT, vars fältstudier kring hur man bekämpar fattigdom mest effektivt har rönt stor uppmärksamhet, är en bubblare, enligt Kristian Åström.

– Hon frågar sin till exempel: Varför blir inte barnen vaccinerade i det här området eller det här landet? Och gör sedan fältstudier för att få fram det mest effektiva sättet att få barnen vaccinerade, säger Kristian Åström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista