riksdagsledamöter, grafik
Foto: Henrik Montgomery/TT, Sveriges Radio

Få riksdagsledamöter med utländsk bakgrund

1:21 min

24 procent av alla personer i Sverige har utländsk bakgrund, men i den nya riksdagen är andelen lägre, 11,5 procent. Det visar en genomgång som Ekot har gjort.

Nya riksdagen 2018 - ledamöter med utländsk bakgrund*


  • Svensk bakgrund 
  • Utländsk bakgrund 

*11,5 procent av den nya riksdagens ledamöter har utländsk bakgrund, det vill säga att ledamoten själv är född utanför Sverige eller att båda hens föräldrar är det.

– Om vi ska fatta stora beslut som påverkar människors liv är det viktig att det finns olika perspektiv, säger Ahmed Abdirahman, grundare av Järvaveckan.

11,5 procent av den nya riksdagens ledamöter har utländsk bakgrund, det vill säga att ledamoten själv är född utanför Sverige eller att båda hens föräldrar är det. Det visar Ekots genomgång. Det betyder att andelen är oförändrad från förra mandatperioden.

– Det är klart att vi önskar, för vår demokratis bästa, att den siffran skulle öka för varje år och att vi därmed får en levande och hälsosam demokrati som man känner igen sig i, säger Ahmed Abdirahman.

Han har drivit Järvaveckan i Stockholm sedan 2016, ett alternativa till Almedalsveckan på Gotland, som syftar till att vanliga medborgare ska få chansen att träffa sina folkvalda – och vise versa.

– Men att det är 11,5 procent, att det inte har minskat i en tid av polarisering, är också något vi ska vara stolta över, säger han.

Andelen personer med utländsk bakgrund i Sverige är 24 procent. Hur många av dessa som var röstberättigade och som röstade kommer SCB att göra en sammanställning av, men den är ännu inte klar.

– Men det är förstås i allmänhet inte hälsotecken om många väljare inte känner sig representerade av de partier som vi har. Vi kallar det ju trots allt en representativ demokrati, säger Patrik Öhberg som är statsvetare och forskare på Göteborgs universitet.

Vad händer om man inte känner sig representerad?  

– När man inte känner sig representerad så går man antingen inte och röstar, man är sur och arg, eller så röstar man på ett nytt parti som man tycker har förmåga att lyfta de frågor som man inte tycker att andra partier inte haft förmåga att lyfta i parlamentet tidigare, säger han.

Ekots undersökning visar att det parti har med flest representanter med utländsk bakgrund i sin riksdagsgrupp är Vänsterpartiet – 32 procent. Liberalernas riksdagsgrupp kommer på andraplats med 20 procent. Sist kommer Sverigedemokraterna – tre procent av partiets ledamöter har utländsk bakgrund.

– Grunden är att många med utländsk bakgrund känner sig välkomna i Vänsterpartiet, att de är aktiva och att de ställer upp till val på listor. Det ser jag som ett gott betyg till Vänsterpartiet, säger Aron Etzler, partisekreterare i Vänsterpartiet.

Kan det bli för stort fokus på det här med representation, ska inte ett partis politik vara oberoende av person?

– Politiken måste ju komma främst. Alltså att ta in folk som inte representerar ett partis åsikter till exempel för att bättre kunna företräda någon grupp tror jag är ett fejkat sätt att göra något åt det här. Vår höga representation på riksdagsnivå vilar på grunden att vi har många människor med utländsk bakgrund i partiet och att de är vänsterpartister, säger Aron Etzler.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista