Passkontroll.
1 av 2
Passkontroll på Arlanda flygplats. Arkivbild. Foto: Tomas Oneborg/TT.
Bilden visar poliser vid gränskontrollen på Öresundsbron. Foto: Erland Vinberg/TT.
2 av 2
Gränskontroll på Öresundsbron. Foto: Erland Vinberg/TT.

Gränskontroller totalsågas av EU

0:57 min

Kritiken från EU-kommissionen mot Sveriges yttre gränskontroller, som uppmärksammades för några veckor sedan, visar sig nu vara mycket mer omfattande än vad som tidigare varit känt, visar Ekots granskning.

Ekots granskning visar att stora delar av gränskontrollverksamheten bryter mot EU:s regler - något som omedelbart måste åtgärdas, enligt en sekretessbelagd rapport.

Så här skriver alltså gränskontrollanterna i slutet av den 32 sidor långa granskningsrapporten, som ännu inte offentliggjorts av EU-kommissionen.

"Brådskande åtgärder bör vidtas av myndigheterna för att ta itu med de eftersläpningar och luckor som identifierats på såväl strategiska som operativa nivåer."

Delar av problemen som gränskontrollverksamheten brottas med har uppmärksammats tidigare av Expressen, bland annat om hur personal på Arlanda flygplats inte känner till de profileringslistor och riskindikatorer som finns för att exempelvis upptäcka återvändande jihadister.

Men i den sekretessbelagda rapporten finns mycket mer. Där totalsågas hela Sveriges uppbyggnad och organisation kring hur gränskontrollerna sköts.

De olika myndigheterna som ansvar för yttre gränskontroller - Polisen, Kustbevakningen, Migrationsverket och Tullen - saknar en gemensam struktur och genomgående enhetlighet i sättet att arbeta, menar EU-inspektörerna.

Patrik Engström är chef för Gränspolisen. Han säger att Sverige ända sedan år 2000 prioriterat andra saker än just yttre gränskontroller.

– Det är alltid lätt att i efterhand vara efterklok. Om man ska vara efterklok nu så är det så att inför den stora omorganisationen 2015 så försvann den här frågan från dagordningen. Och där gick möjligtvis en möjlighet till att göra någonting bättre lite om intet, säger Patrik Engström.

På flera punkter anklagas Sverige för att bryta mot det så kallade Schengenregelverket, som sätter gemensam standard för de europeiska ländernas gränsskydd.

Exempelvis det som reglerar utbildnings- och kunskapskraven för gränskontrollpersonal. "Not sufficient" och "Non-compliant", skriver EU-kommissionen i sin rapport.

– Det är naturligtvis extremt bekymmersamt och allvarligt att vi inte uppfyller Schengenkraven. men inriktningen för oss är ju naturligtvis helt klar. Det är väl klart att Sverige ska leva upp till Schengens alla krav på yttre gränskontroll, säger Patrik Engström.

En annan del som får underkänt och som bryter mot EU-regler är personalens tillgång till viktiga databaser som de ska göra sökningar i. Samtliga gränskontroller i Sverige - flygplatser, hamnar och vägövergångar - får bottenbetyg där.

Detta var ett problem redan 2011, då inspektörerna var här senaste gången. Och problemen kvarstår alltså än i dag.

Inspektionen har tittat på både övergripande strukturer för att myndigheterna ska kunna genomföra bra och korrekta gränskontroller, men de har också gått ner i detaljer.

Båsen, till exempel - där gränskontrollanterna sitter - är placerade på ett sätt som gör det svårt för personal att skärskåda passagerares eventuellt misstänkta beteenden. Båsen saknar också insynsskydd. Det är alltså möjligt för passagerare att se vad som sker på personalens dataskärmar.

Tekniken strular på sina håll, telefonerna fungerar inte. Listan på brister som Sverige behöver åtgärda är lång. En 95 punkter lång lista, även den ännu sekretessbelagd, har sammanställts av EU-kommissionen och kommer att delges ansvariga myndigheter och departement inom kort.

Dessa brister hör samtliga till fem större områden, säger Patrik Engström; organisering och ledning, resurssättning, kompetensnivåer, arbete med riskanalyser och it- och teknikstöd.

– Jag ser det här som 95 symptom på fem stycken grundläggande problem. Och de fem problemen kommer vi att angripa och åtgärda.

Och allt detta ska man försöka åtgärda på hur lång tid?

– Det är svårt att säga. Men det kommer nog att ta fem år, säger Patrik Engström.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".