Utdikade marker som blötläggs är bra för klimatet

2:14 min

Om de mossar och kärr, som utdikades för 100 år sedan sätts under vatten igen kan stora mängder koldioxid bindas. Det visar en ny rapport från Jordbruksverket

Miljömålssamordnare Per Bodin på Jordbruksverket, anser att en återvätning av utdikade marker, skulle få flera olika effekter.
 
– Det är en åtgärd som kan minska utsläppen från torrmarker. Den kan vara samhällsekonomiskt lönsam, men också att det innebär en kostnad för den enskilde latbrukaren.
 
Förra året fick Jordbruksverket i uppdrag av regeringen att undersöka möjligheterna att återställa utdikad åker- och betesmark till våtmarker, och vilka effekter det skulle få på utsläppen av koldioxidutsläppen, som är en av de växthusgaser som bidrar till de pågående klimatförändringarna.

Nu är rapporten klar och den visar på stora möjligheter att binda koldioxiden i så kallad organogen åkermark. Med detta menas att den utgörs av utdikade mossar och kärr som innehåller stora mängder kol.

Kolet var bundet så länge det fanns i våtmarker, men när markerna torrlades i början av förra seklet, kom kolet i kontakt med luftens syre, och bröts ner till koldioxid. Vid återvätning av dessa marker bedömer Jordbruksverket att utsläppen kan minskas från 30 ton koldioxid per hektar och år, till nio ton.

Det innebär att dessa utsläpp till och med är något större än den metan som kommer från betande djurs matsmältning, 3,2 miljoner ton om året.
Våtmarker har dessutom fler positiva effekter på miljön. Per Bodin på Jordbruksverket igen.

– Våtmarker kan man ju använda till att minska fosfor- och kväveläckage och man kan använda dem till att öka den biologiska mångfalden. När man lägger ihop flera av vinsterna, det är då man kan få den här samhällsekonomiska vinsten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista