WWF: De vilda ryggradsdjuren blir allt färre

2:22 min

Antalet vilda ryggradsdjur har minskat med 60 procent på 40 år, enligt en ny rapport som Världsnaturfonden WWF släpper idag.

– Det är jätteallvarligt, den biologiska mångfald som vi håller på att tappa är grunden för allt liv, säger Vicki Lee Wallgren, avdelningschef på skog och arter på Världsnaturfonden WWF. 

I rapporten som ges ut vartannat år har man kartlagt beståndet av 16 704 populationer av vilda ryggradsdjur, alltså reptiler, fiskar, fåglar, kräldjur och däggdjur, som representerar 4 005 arter.

Årets rapport visar på en fortsatt negativ trend och att antalet av de vilda ryggradsdjur som kartlagts minskat med 60 procent i genomsnitt mellan 1970 och 2014. Värst är utvecklingen i tropikerna i Syd- och Mellanamerika där bestånden minskat med 89 procent. 
 
– De två största orsakerna till den här minskningen är förlust av livsmiljöer på grund av till exempel storskaligt industriellt jordbruk, det kan vara infrastruktur som skär igenom livsmiljöer och den andra är överexploatering, överfiske, tjuvjakt, ohållbart skogsbruk, säger Vicki Lee Wallgren och fortsätter:

– Konsumtionen är den stora drivkraften bakom det, svenskar idag lever som att vi har 4 jordklot, så våra val påverkar väldigt mycket vad som sker runt om i världen.

En ny studie från Århus och Göteborgs Universitet som baserats på omfattande databaser över däggdjur visar, även den, att däggdjur utrotas i en allt snabbare takt. Vicki Lee Wallgren menar att trenden måste vändas innan 2030 eftersom det annars riskerar att få förödande konsekvenser.

– Om vi fortsätter åt samma håll kommer vi gå in i den sjätte massutrotningen, det kommer påverka maten vi vill äta, syret vi vill andas, vattnet vi vill dricka, säger hon.
 
Enligt Vicki Lee Wallgren är 2020 ett viktigt år eftersom många nya avtal ska ingås. Hon menar att det är politiska beslut som behöver komma till och att det krävs krafttag för att den negativa trenden ska vända.

– Om vi alla hjälps åt, om vi kan få till ett starkt, ambitiöst bindande avtal, ungefär som ett "Parisavtal" fast för biologisk mångfald, då tror jag absolut att vi kan göra det här.


Det finns flera internationella mål som är satta till 2020, men Sverige kommer inte lyckas nå upp till målen. Miljöminister Karolina Skog säger att det beror på att frågan varit lågt prioriterad tidigare.

– Detta är ett område som under väldigt lång tid varit underfinasierat, så även om vi höjt tempot de senaste 4 åren så var det från en låg nivå. Men våra myndigheter säger att om vi upprätthåller den nivån vi har nu så kommer vi kunna nå målen några år försent.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista