USA återinför sanktioner mot Iran

2:39 min

I dag återinför USA sanktioner mot Iran. Sanktionerna riktas mot Irans oljeexport och banksektor. EU är emot de återinförda sanktionerna och kritiker hävdar att det är civilbefolkningen och inte regimen som blir lidande. Men USA hoppas att sanktionerna ska försvaga regimen och tygla Irans stöd för miliser i Mellanöstern.

– När jag tog över i Vita Huset, såg det ut som om Iran höll på att ta över hela Mellanöstern, sa Donald Trump, och med dessa maximala påtryckningar som man nu utsätter den iranska regimen för, hoppas USA att Irans stöd för miliser som Hizbollah och Hamas, stödet för Bashar al Assad i Syrien och shiamiliser i Irak ska minska.

Här i Israel spekulerar man i oanade dominoeffekter för Israel-Palestina-konflikten när Irans stöd för Hamas och Hizbollah försvagas, en bedömare Ekot talat med målade upp en scen som han jämförde med Sovjetunionens fall.

Irans civilbefolkning uttrycker sin desperation på sociala medier.

– Jag kan inte köpa blöjor åt mitt barn, säger en ung man. Sanktioner betyder att priset på kyckling fördubblats.

– Med valutans kollaps har min lön gått ner från 500 Euro till 100 Euro berättar en annan ung man för Ekot. Priset på kyckling har fördubblats. Många iranier är också övertygade om att de själva blir lidande, inte regimen, eftersom Irans revolutionsgarde kontrollerar smuggelvägarna och alltid hittills lyckats tjäna på sanktioner.

Vid demonstrationer igår utanför amerikanska ambassaden kunde man trampa på jättelika dollarsedlar där Donald Trump sitter bakom galler o en satirteckningsutställning med namnet Donald Salman har öppnat – en hänvisning till USA:s nära band till Irans regionala fiende Saudiarabien som inte utsätts för samma kritik som Iran i fråga om mänskliga rättigheter.

Många Iranexperter tvivlar på att USA:s sanktioner kommer att tygla Irans ambitioner och stöd för miliser i Mellanöstern. En studie publicerad av tankesmedjan International Crisis Group, visar tvärtom att att Irans utrikespolitik inte påverkats av sanktioner eller ekonomiska svårigheter under de 40 år som gått sedan den iranska revolutionen 1979.

Återinförda sanktioner kan tvärtom göra regimen mer riskbenägen och äventyrlig. 

EU, som är emot USA:s sanktioner, har lovat skydda de europeiska företag som har legitima affärsintressen i Iran och man försöker bygga ett system för europeiska företag att kunna handla med Iran utan att drabbas av amerikanska bestraffningar. Många internationella företag har dock redan dragit sig ur.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista