"Kan inte använda informationen"

2:11 min

Det kommer kritik mot förslaget att ändra lagen så att Säkerhetspolisen och polisen ska få ta emot fler uppgifter från FRA:s signalspaning i sitt underrättelsearbete, men inte få använda de uppgifterna för att utreda brott. Det visar en genomgång av remissvaren som Ekot gjort.

Till kritikerna hör Advokatsamfundet, där Anne Ramberg är generalsekreterare:

– Som det är i dag får polisen inte tillgång till signalspaning om man inleder en förundersökning. Det här förslaget innebär att man kommer  att få tillgång till informationen, men inte få använda den i förundersökningen. Och det får ju en rad konsekvenser. Inte minst så innebär det bland annat att man heller inte kan använda uppgifter som talar till förmån för den misstänkte, säger Anne Ramberg.

Signalspaning bedrivs av Försvarets radioanstalt, FRA, och det handlar om att lyssna av till exempel data- och teletrafik som går över landets gränser för att upptäcka hot mot Sverige.

I dag får Säkerhetspolisen och polisen inte ta del av uppgifter från FRA:s signalspaning om man inleder en brottsutredning, eftersom signalspaningen är en del av försvarsunderrättelseverksamheten.

Signalspaningen omfattas därför av långtgående sekretess.

Att polisen inte får ta del av uppgifterna när det inletts en brottsutredning har av exempelvis Säkerhetspolisen pekats ut som ett problem när det gäller att förebygga terrorattentat i Sverige.

Enligt förslaget, som nu varit på remiss, ska alltså Säkerhetspolisen och polisen kunna fortsätta att få uppgifter från FRA, även om man inleder en brottsutredning.

Men uppgifterna får då bara användas i underrättelsearbetet för att förhindra brott, och inte i brottsutredningen.

– Det finns ju inte beskrivet praktiskt hur man ska gå till väga för att säkerställa att inte den här informationen på ett felaktigt sätt ändå kommer ligga till grund för förundersökningen, och då utan möjlighet för den tilltalade att få den insyn som han eller hon är berättigad till, säger Anne Ramberg.

Utöver Advokatsamfundet hör också Civil Rights Defenders, Justitieombudsmannen och Journalistförbundet till de som avstyrker förslaget.

Förslaget får stöd av Säkerhetspolisen, polisen, FRA, Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten. 

– Det väsentliga är att man kan fortsätta att få viktig information om olika företeelser som rör allvarlig gränsöverskridande brottslighet, säger Åklagarmyndighetens kammaråklagare Henrik Rasmusson.

– Det är ju ett behov som inte stoppas bara för att man inleder en förundersökning, fortsätter Henrik Rasmusson.

– Det viktigaste skälet till den här regleringen är att man tydliggör gränsen mellan underrättelse och brottsutredning, och därigenom får man också möjlighet att få del av underrättelser som kommer göra att man kan få bättre verktyg för att upptäcka och förhindra mycket allvarlig brottslighet, säger Henrik Rasmusson på Åklagarmyndigheten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista