Sämre stöd när AF-kontor läggs ner

2:25 min

Arbetsförmedlingens nedläggning av lokala kontor leder till sämre stöd för de mest utsatta arbetssökande. De menar SKL i en ny rapport i vilken de kartlagt tillgången på Arbetsförmedlingskontor ute i kommunerna.

Under de senaste åren har Arbetsförmedlingen lagt ner flera lokala kontor. I drygt 70 kommuner saknas idag ett Arbetsförmedlingskontor. Det visar en kartläggning som gjorts av Sveriges kommuner och Landsting (SKL).

I flera av kommunerna som nu står utan kontor är arbetslösheten hög och enligt SKL:s kartläggning har nedläggningarna inneburit att kommunerna fått ta över delar av statens och Arbetsförmedlingens ansvar.

– Kommunen rycker ut och gör Arbetsförmedlingens uppgifter, eller så ser man till att skjutsa individerna till närmaste kommun, alternativt att individen själv får ta sig dit eller att man har personal i kommunen som utför Arbetsförmedlingens arbete. Men någon statlig ersättning får man inte, säger Per-Arne Andersson som är chef över arbetsmarknadsavdelningen på SKL.

Nedläggningarna är en del av ett stort förändringsarbete inom myndigheten. Tanken är bland annat att Arbetsförmedlingen ska bli mer digital och att de arbetssökande i högre utsträckning ska kunna sköta sina kontakter med myndigheten via olika tekniska lösningar.

På SKL ser man positivt på digitaliseringen men är samtidigt orolig för att avsaknaden av fysiska kontor riskerar att slå hårt mot de arbetssökande som behöver mer handfast stöd. 80 procent av alla inskrivna vid Arbetsförmedlingen tillhör grupper som är särskilt utsatta på arbetsmarknaden.

– Bekymret är att de individer som behöver egen riktigt hjälp, där digitalt stöd inte räcker, får inte de insatser de behöver och därmed hamnar de i försörjningsstöd och långvarigare arbetslöshet än vad de skulle behöva göra, säger Per-Arne Andersson på SKL.

En av kommunerna som idag står utan ett fysiskt kontor är Bengtsfors. Per von Krogh är kommunens arbetsmarknadschef och även han ser att många av de arbetslösa har ett stort behov av personlig kontakt.

– För en hyfsat stor del av målgruppen arbetslösa så är det här ett problem. De som inte har det som en naturlig del av sitt liv att använda en smart telefon eller en dator, för dem underlättar inte digitaliseringen, tvärt om, säger Per von Krogh.

Nedläggningarna har även medfört kostnader för kommunerna eftersom ansvaret och därmed även ersättningen för arbetsmarknadspolitiken formellt sett fortfarande ligger på staten.

I Bengtsfors har man sökt projektpengar för att tillfälligt finansiera den verksamhet kommunen byggt upp för att hjälpa de arbetslösa.

– Det är ju det som är det skeva i det hela, vi får problem med finansieringen av de uppbyggda verksamheter som vi fortfarande har ett stort behov av att använda. Vi får söka externa medel och det tar i sin tur ganska mycket resurser i anspråk, säger Per von Krogh.

Kan pengarna ta slut?

– Ja

Och vad gör ni då?

– Ja vad gör vi då? Jag har inget svar på det idag.