Ny studie visar att infektioner slår olika i samhället

2:51 min

Infektioner smittar inte alla lika mycket. Vem som smittas av exempelvis blodförgiftning eller vattenburna virus kan ha en koppling till socioekonomiska faktorer.

En ny svensk studie visar att infektioner och smittsamma sjukdomar slår olika i befolkningen. Medan vissa typer av infektioner är vanligare hos lågutbildade och arbetslösa, drabbas människor med hög inkomst och utbildning oftare av andra sorters infektioner.

Och den här kunskapen kan bidra till att färre drabbas i framtiden, menar en av forskarna.

– Det är en viktig kunskap därför att man kan rikta information till rätt grupper och öka kunskapen om hur man skyddar sig och liknande på ett bättre sätt, säger biträdande statsepidemiolog Anders Wallensten.

Forskarna utgick från registerdata för 29 smittsamma sjukdomar. 180 000 fall granskades för att se vilken bakgrund de som insjuknat hade. Och då visade sig tydliga socioekonomiska skillnader.

– Ja, till exempel ser vi att människor med lägre utbildningsnivå, inkomst och arbetslösa har en större sannolikhet att drabbas av allvarliga bakteriella infektioner som till exempel kan ge blodförgiftning eller liknande.

Men bland dem som hade högre inkomst och utbildningsnivå såg infektionerna annorlunda ut. Där var det vanligare med mat- och vattenburna infektioner. Och forskarna misstänker att det kan kan vara förknippat med att de reser mer utomlands.

Men varför blodförgiftningar och liknande var vanligare hos låginkomsttagare finns ingen säker förklaring till.

– Vi har inte undersökt varför. Men man kan ju spekulera i om det kan ha att göra med saker som alkohol, rökning, eller omgivningsfaktorer som trångboddhet och liknande och också kunskap i hur man skyddar sig mot sjukdomar, framhåller Anders Wallensten.

Studien publiceras i dag i tidskriften The Lancet Infectious diseases, och har varit möjlig att genomföra eftersom Sverige har unika rapporteringssystem och registerdata. 

– För enstaka sjukdomar finns det liknande studier men jag tror det här är den första studien som tar ett så här brett grepp för så många sjukdomar i ett land, påpekar Anders Wallensten.

Så vad är budskapet till politikerna och hälsoplanerarna efter er studie?

– Ja det blir att titta på resultaten för att se och följa upp interventioner man gör för att titta på effekten över tid när man har ett basvärde.

Och som forskare vilka slutsatser drar ni av resultaten?

– Att det här är kunskap som gör att vi kanske kan hitta olika grupper som behöver information om hur man skyddar sig eller specifika åtgärder som minskar risken för att smittas.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista