Ung person som tittar ut genom en nödutgång.
Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT.

Inte längre tvång att ta emot ensamkommande

2:30 min

I år tvingas inte längre alla kommuner att ta emot ensamkommande asylsökande barn och unga. Detta efter att en ändring i Migrationsverkets modell för hur fördelningen ska gå till.

Tidigare har alla kommuner behövt ta emot ensamkommande. Hur många som respektive kommun tagit emot har bland annat berott på kommunens befolkningsmängd.

Men nu har Migrationsverket justerat modellen för hur fördelningen sker, vilket är en effekt av att Sverige numer tar emot så pass få ensamkommande. 2015 tog Sverige emot över 35 000 barn och unga, 2018 var samma siffra omkring 950.

– Den här förändringen som nu sker är föranledd av att antalet ensamkommande barn som kommer till Sverige har sjunkit så kraftigt, säger Richard Svanegård som är expert på Migrationsverket.

Från och med i år kan kommuner överlåta hela eller delar av andelen barn och unga till en annan kommun inom samma län.

Orsaken är att så pass få ensamkommande numera kommer till Sverige, vilket gör det svårt för små kommuner att finansiera och organisera ett bra mottagande.

– Det vanligaste sättet att organisera ett mottagande på är att man har så kallade HVB-hem som är bemannade av personal dygnet runt, och då krävs det att man har ett viss antal barn i ett sånt boende för att få det finansierat, säger Richard Svanegård.

– Varje barn kommer med en ersättning från staten och då blir det väldigt svårt att bedriva en sån verksamhet om man bara har något enstaka barn som året, säger Richard Svanegård.

18 kommuner i landet, de flesta i Västerbotten och Norrbotten, kommer inte ta emot några ensamkommande i år, med undantag för barn som har en anknytning till kommunen.

En av de kommunerna är Storuman i Västerbottens län där Kerstin Olla Grahn är chef för integration.

– Vi tycker att det är tråkigt att vi inte kan ha ett mottagande av ensamkommande ungdomar. I små kommuner, i det nära lilla samhället, där har vi ju som regel goda möjligheter att kunna integrera och kunna ta hand om de här ungdomarna på ett bra sätt.

Kerstin Olla Grahn berättar att tillskottet av ensamkommande inneburit inflyttade medborgare till kommunen och arbetstillfällen, men säger att de har förståelse för att det inte längre går att ta emot bara ett fåtal barn.

– I och med att det kommer så få barn till Sverige så inser ju vi också att alla kommuner kommer inte kunna ha ett mottagande och vi är en av dem, säger Kerstin Olla Grahn.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista