Riksrevisionen kritiserar ”Klimatklivet”

1:56 min

Ett av den rödgröna regeringens mest omfattande klimatstöd lever vidare genom den nya politiska överenskommelsen.

Men Klimatklivet, som det kallas, kritiseras i en ny granskning från Riksrevisionen.

– Riksrevisionen ser ju att stödet inte är kostnadseffektivt, det vill säga man skulle kunna få mer utsläppsminskningar för de satsade pengarna, säger Charlotte Berg, projektledare för Riksrevisionens granskning.

Klimatklivet har tidigare ifrågasatts av moderater och kristdemokrater som tog bort det ur sin budget i höstas. Men i överenskommelsen mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Liberalerna finns det med igen. Klimatklivet väntas alltså fortsätta framöver.

Detta stöd riktas inte till privatpersoner utan till företag, kommuner, landsting bland annat. Klimatklivet har använts till allt ifrån laddstolpar för 4000 kronor, till en avfallsanläggning för 134 miljoner kronor, och administreras av Naturvårdsverket och länsstyrelserna.

Riksrevisionen pekar på brister i beräkningarna av hur mycket växthusgaserna verkligen minskar av klimatklivs-pengarna.
Enligt Riksrevisionen är en orsak till bristerna att vissa projekt också påverkas av andra styrmedel.

– Vi kan inte direkt säga att vissa åtgärder inte borde fått stöd. Men vi ser att man inte riktigt har gjort rätt bedömning mellan olika åtgärder. Det finns andra styrmedel i samhället som man inte har tagit hänsyn till, till exempel Bonus Malus för bilar, eller EU:s utsläppshandel, säger Charlotte Berg.

Riksrevisionen tycker också att Klimatklivet blir missriktat ibland, eftersom pengarna går till projekt där syftet är ett annat än att minska utsläppen. Ett exempel är utbyggnaden av laddstolpar, som enligt Riksrevisionen mer handlar om att bygga ett tätt nätverk än att minska växthusgasutsläppen på mest effektiva sätt.

Av statens utgifter för miljöpolitik gick ifjol 14 procent till Klimatklivet. Från 2015 till och med 2018 har Klimatklivet kostat drygt 3,5 miljarder kronor.

Riksrevisionen kritiserar också regeringen för att ha gett riksdagen en alltför ljus bild av hur Klimatklivet fungerar.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att rikta klimatstödet till områden med få andra klimat-styrmedel, som till exempel jordbruket.
Det behövs också en analys av risken för att Klimatklivet missbrukas.

– Det är något vi saknar. Det är inte så att vi sett att det finns risk för oegentligheter, men i ett sånt här stort och komplext stöd ser vi ett behov att man gör den här riskanalysen, säger Charlotte Berg som lett Riksrevisionens granskning av Klimatklivet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista