L: Sverige borde lova britterna hjälp vid kris eller krig

2:20 min

Sverige borde förstärka de säkerhetspolitiska banden med Storbritannien när landet lämnar EU och försvarssamarbetet där, enligt Liberalernas försvarspolitiska talesperson.

Ett sätt är att stärka banden är att slå fast att Sverige är berett att hjälpa Storbritannien vid kris eller krig.

– Storbritannien är den ledande militära makten i Västeuropa i dag. Det ligger också i svenskt intresse att vi knyter dem närmare oss nu när brexit hotar. Därför menar jag att det är naturligt att utsträcka den solidaritetsförklaring som gällt mot EU:s medlemsländer och mot de nordiska länderna också till Storbritannien, säger Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman.

Sverige har hittills genom den så kallade solidaritetsförklaringen lovat att hjälpa till om en katastrof eller ett angrep drabbar våra grannländer i Norden eller andra EU-medlemmar.

I EU-fördraget finns också en solidaritetsklausul som Sverige, i dag, delar med Storbritannien.

Samtidigt är Sverige med i en snabbinsatsstyrka som leds av Storbritannien och diskuterar försvars- och säkerhetspolitik i den så kallade Nordliga gruppen där länder kring Östersjön och Storbritannien är med. Men med britterna utanför EU behöver sambandet stärkas med ett svenskt löfte, menar Widman.

– Vår säkerhet är mycket nära sammanlänkad med Storbritannien och det finns anledning att slå vakt om den, säger Allan Widman.

Betyder det så mycket om vi gör en sådan ensidig utfästelse i förhållande till Storbritannien?

– Ja, det tror jag absolut eftersom Storbritannien efter en brexit inte kommer att omfattas av den solidaritet som ligger i Lissabonfördraget. Då har det en stor betydelse att Sverige gör den här markeringen. Jag utesluter inte att när vi gör den så kommer andra att följa efter.

Allan Widman tycker liksom Moderaternas utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark att regeringen hittills gjort för lite för att motverka brexits säkerhetspolitiska effekt.

Wallmark tycker att förslaget om att utvidga den svenska solidaritetsförklaringen till Storbritannien är bra, men betonar att arbetet inom den Nordliga gruppen och brittiskledda snabbinsatsstyrkan nu behöver fördjupas.

– Man måste börja planera även inom ramen för att vi inte är med i Nato, för hur vi kan flytta trupp, hur vi lättare kan ta oss mellan Sverige, Norge och Storbritannien. För det är ju det som det handlar om, att också kunna möta en konflikt, flytta mellan olika länder, i händelse utav en kris eller en krigssituation, säger Hans Wallmark.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista