HEDERSVÅLD

Barn gifts bort utan kommuners vetskap

2:41 min

Det är kommunernas ansvar att vidta åtgärder om ett barn riskerar att utsättas för hedersvåld eller giftas bort. Men många kommuner saknar i dag handlingsplan och rutiner kring barn som förs utomlands. Det visar en kartläggning som Ekot har gjort.

Att barn förs utomlands för att giftas bort eller uppfostras enligt hemlandets seder är känt sedan länge. Men ingen vet hur många det rör sig om.

När Ekot skickade ut en enkät till landets kommuner fanns det 31 bekräftade fall av bortförda barn förra året bland de 209 av 290 kommuner som svarade.

Det visade sig också att bara 13 procent av kommunerna för statistik om bortförda barn, och att endast en tredjedel av kommunerna har en handlingsplan.

– Om man inte har någon systematisk statistik eller uppföljning, då vet man inte vad det är som brister inom en kommuns arbete inom till exempel socialtjänsten eller skola, säger Mikael Thörn som är senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten, som har ansvar för arbetet mot hedersvåld riktat mot kvinnor.

Det här tycker jag är ett stort svek mot många barn och framförallt mot flickor.

Azam Qarai är verksamhetsansvarig på Linnamottagningen som hjälper barn och kvinnor som har utsatts för hedersvåld. Hon tror att mörkertalet kan vara mycket stort.

– Tappar man kontakten med ett barn, då räknas hon inte in i någon statistik. Det hemska är att vi har de som har blivit mördade och då har inte heller kommunerna någon aning om det.

Den verklighet som vi möter, och den siffra som du nämner, skrämmer mig, mörkertalet måste vara mycket stort.

 Det är i glappet mellan skola och kommun som många barn tappas bort. Görs ingen orosanmälan från skolan när till exempel ett barn saknas efter sommarlovet kommer inte barnet till socialtjänstens kännedom.

Dessutom ser det väldigt olika ut vad det gäller kunskap om hedersvåld och resurser mellan kommunerna idag. 
 
– Det är lite skrämmande, det här är kunskap man har känt till under många år, trots det har man inte förmått att vidta de åtgärder man borde ha gjort inom till exempel inom olika kommuner och inom olika myndigheter, så att alla barn har samma värde och rättigheter oavsett vad de heter eller vad de bor i Sverige.

Det här är brott mot svensk lagstiftning och brott mot mänskliga rättigheter. Man borde ha kommit mycket längre.

 Katarina Idegård är samordnare mot hedersvåld och förtryck i Göteborgs kommun sedan ett år tillbaka. En av hennes uppgifter är att höja medvetenheten och kunskapen om hedersvåld bland kommunens personal, något som har gjort att fler fall har upptäckts.

– Vi får signaler om att när man nu har fått en höjd kompetens så ser man mer och upptäcker mer av det hedersrelaterade våldet, säger Katarina Idegård.

Enkäten skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner via mail under oktober och november 2018. Socialchef eller motsvarande i kommunen fick svara. 209 kommuner svarade.

88 kommuner rapporterade att de fått rapporter eller orosanmälningar om barn som förts ut ur landet mot sin vilja.

31 barn konstaterades ha förts ut ur landet under 2018.

69 kommuner uppgav att de har en handlingsplan, riktlinjer, eller liknande för att hantera ärenden med barn och unga som riskerar att skickas utomlands mot sin vilja.

140 kommuner uppgav att de inte har specifika riktlinjer.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista