Barn förs utomlands

Handlingsplaner saknas för unga i riskzonen

1:34 min

Färre än hälften av kommunerna har en handlingsplan för situationer då barn riskerar att föras ut ur landet, för att till exempel giftas bort.

Enligt en enkät som Ekot gjort har mindre än hälften av kommunerna en handlingsplan för situationer då barn riskerar att föras ut ur landet, för att till exempel giftas bort. Flera organisationer är kritiska till hur arbetet mot hedersvåld bedrivs.

Sara Mohammad är verksamhetsansvarig på organisationen Glöm aldrig Pela och Fadime. 

– Det viktigaste för kommuner är att de anställer hederssamordnare och har uppdaterade handlingsplaner som implementeras i vardagsarbetet. Inte minst med tanke på alla de systembrister som vi möter dagligen, säger hon.

I Ekots enkät uppgav 140 av de 209 kommuner som svarade på enkäten att de inte har en handlingsplan för situationer då man misstänker att ett barn kan föras ut ur landet för att till exempel giftas bort eller genomgå könsstympning.

Organisationen Kvinnors nätverk är liksom Glöm aldrig Pela och Fadime kritiska till att regeringen inte satt upp tydligare riktlinjer för arbetet mot hedervåld och bortföranden av barn.

Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen medger att det finns brister:

– Jag delar ju uppfattningen om att vi behöver göra mer. Vi behöver skärpa lagstiftningen kring hedersbrott och vi behöver se hur vi kan ge ökat stöd till ungdomar även om föräldrarna motsätter sig detta. Och vi behöver öka kunskapen i de här frågorna och sprida kunskaper kring effektiva arbetsmetoder, lära av varandra mellan kommuner.

Räcker det med kunskap? Behövs det inte krav på kommunerna i den här frågan?

– Kommunerna behöver ha kunskap om hur man ska agera om man har en oro för att ett barn ska föras ut ur landet. Men sen behöver vi också se till att stärka myndigheters möjligheter att göra insatser om det är så att den här oron finns, säger Åsa Lindhagen

En av alla de kommuner som varken har samordnare eller handlingsplan är Sundsvalls kommun. Karin Silfversten är enhetschef på Utredning unga i kommunen.

– Det behöver absolut bli bättre. Det som vi tycker är svårt är att göra en bedömning när det är riktigt allvarligt, eller där det är en kanske mer vanlig gränssättningsproblematik. Det är inte så att vi har hedersrelaterade våldsärenden registrerat på ett visst sätt och följer upp alla dem, men man följer ju upp varje barn individuellt väldigt nogsamt, säger Karin Silvfersten som är enhetschef på utredning unga i Sundsvalls kommun.

Sara Mohammad menar att regeringen nu måste tillföra resurser och ta ansvar för de barn som är i riskzonen, eller redan har förts ut ur landet.

– Jag vill se ändring från ord till handling. Ge dem det stöd och hjälp som de behöver och har rätt till enligt svensk lagstiftning. Men också att jämställdhetsministern ser till att UD gör ett mycket bättre arbete, bland annat att åka till de här länderna och hämta hem bortförda barn och kvinnor.

Åsa Lindhagen igen:

– Jag tror att vi måste vara öppna för alla möjliga sätt som man kan jobba med de här frågorna. Det också därför regeringen tillförde medel 2018, för att ytterligare stärka det arbete som ambassaderna driver, men där tror jag att vi alltid har anledning att se hur olika länder jobbar med de här frågorna och lära av varandra, säger Åsa Lindhagen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista