Ny studie.

Utbredd psykisk ohälsa bland papperslösa

2:59 min

Det råder en omfattande psykisk ohälsa bland papperslösa migranter. Sju av tio lider av måttlig eller svår depression visar en ny studie vid Göteborgs Universitet.

– Vi visste att det finns en ohälsa i den här gruppen, men inte att den var så allvarlig, säger Lena Andersson, ansvarig forskare vid institutionen för socialt arbete.

De papperslösa migranterna i studien har antingen fått avslag på sin asylansökan eller stannat kvar efter att deras visum gått ut.

– Framträdande är ju denna rädsla för att bli utvisad som är en central som påverkar deras hälsa, säger Lena Andersson.

Totalt har 104 papperslösa migranter djupintervjuats. De flesta intervjuer är gjorda under två års tid i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet visar att 71 procent av migranterna lider av moderat eller svår depression och över häften av post-traumatisk stress. 

– Det är höga procenttal av ångest, depression och post-traumatisk stress. Vi visste tidigare att det finns en ohälsa i den här gruppen, men inte att den var så allvarlig, säger Lena Andersson.

Något som överraskade forskarna bakom studien var att 57 procent av deltagarna berättade om svårigheter att äta sig mätta. De papperslösa migranterna är ofta direkt beroende av välgörenhetsorganisationer, för att få tillgång till mat och slippa gå hungriga.

– Det är en typ av extrem fattigdom som vi ser. Utan hjälp från kyrkor och det civila samhället så hade vissa ingenting. Jag hörde flera gånger att man överlevde på en kopp te och en baguette, säger Lena Andersson.

Papperslösa migranter har rätt till akut sjuk- och tandvård, och barn till papperslösa får gå i skolan. Men utöver detta har myndigheterna få skyldigheter. I forskningsstudien berättar många papperslösa att kommunerna agerar olika och godtyckligt när man söker hjälp.

– Många har sökt hjälp hos socialtjänsten, men det visar sig att socialtjänsterna gjort väldigt olika bedömningar i olika kommuner, säger Lena Andersson.

Hälften av deltagarna i studien har barn. En av dem är Mensur från Bosnien som fått avslag från migrationsverket för hans familj med sex barn. De har flyttat 200 gånger under sina fem år som papperslösa i Göteborg. 

– Vi får mat från kyrkan. Utan kyrkorna kunde jag inte leva i fem år med sex barn, säger Mensur.

Socialstyrelsens regelverk för vård till papperslösa

Det framgår av lagen och propositionen 2012/13:109. Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd att landstingen vid behov ska erbjuda hälso- och sjukvård och tandvård till papperslösa, som kan sammanfattas enligt följande:

  • akut vård och behandling (omedelbar vård)
  • vård och behandling som är mer än omedelbar vård, det vill säga lagen omfattar inte bara akut vård
  • vård och behandling av sjukdomar och skador där även en måttlig fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten
  • vård som kan motverka ett mer allvarligt sjukdomstillstånd
  • vård för att undvika mer omfattande vård och behandling
  • vård för att minska användningen av mer resurskrävande akuta behandlingsåtgärder
  • vård som är följdinsatser av vård som getts (inklusive psykiatrisk vård)
  • mödrahälsovård
  • preventivmedelsrådgivning
  • vård vid abort
  • läkemedel som omfattas av lagen om läkemedelsförmåner
  • smittskyddsinsatser
  • en hälsoundersökning (om den enskilde inte redan har fått det)
  • hjälpmedel vid funktionshinder (om inte patienten kan få tillgång till sådana på annat sätt)
  • sjukresor eller transport i samband med vårdtillfället
  • tolk i samband med vårdtillfället.

Denna vård omfattar alla typer av vård: somatisk och psykiatrisk hälso- och sjukvård samt tandvård.

Vård för personer med särskilda behov (som utsatts för tortyr, allvarliga övergrepp eller trauma) bör bedömas särskilt omsorgsfullt.

Källa: Socialstyrelsen

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.