Misstänkt valfusk i Moldavien

2:12 min

Bussar med 37 000 transnistrier körde till vallokalerna i Moldavien. Nu tros transnistrierna ha blivit betalda för att rösta.

I det lilla landet Moldavien, som ligger mellan Ukraina och Rumänien, valdes igår ett nytt parlament.

I vad som ser ut som ett organiserat försök att påverka valresultatet bussades tiotusentals medborgare till vallokalerna, människor som bor i utbrytarrepubliken Transnistrien.

– De kommer hit för att rösta på partier som vill vinna, det är därför de tas hit. Om du frågar dem varför de är här eller vem som tog hit dem svarar de bara att de inte vet vem, att de togs hit för att rösta och att de inte vet varför, det säger Sergej som bor i byn Coșnița.

Nere vid vallokalen i den annars lugna och tysta byn är det en enorm kö av människor. De kommer från bussar av allehanda slag och tidsåldrar som står parkerade i byn och som kör in med jämna mellanrum.

Enligt valkommissionen bussades 37 000 transnistrier över till vallokalerna. De vill inte prata med journalister, men för Sveriges Radio berättar de om var de kom ifrån. Det förekommer även uppgifter från flera av dem att de har fått mellan 200 och 400 kronor i betalning för att åka på en dagstur att rösta, men från vem, det vet vi inte.

Efter kriget i Moldavien i början på 90-talet bildades utbrytarrepubliken Transnistrien som ses som en del av Moldavien. Därför kan de, även om de alls inte bor på regeringskontrollerade områden, fortfarande rösta i moldaviska val. Men att så många kommit, och på ett så uppenbarligen välorganiserat vis, har inte hänt vid tidigare val.

Valresultatet som blev klart på måndagsmorgonen visar att det moldaviska parlamentet blir delat mellan fyra partier.

Två av dem är för närmare relationer till EU, ett av dem vill i stället ha närmre relationer med Ryssland, som också är kopplade till regimen i Transnistrien, där det finns rysk trupp.

Men den demokratiska verkligheten i Moldavien är på ett korrupt vis mer pragmatisk än ett valresultat. Korruption och landets dominerande oligark Vlad Plahotniuc kommer troligen att vara mer avgörande för landets framtida färdväg, än ett demokratiskt val.

Efter förra valet 2014, var hans demokratiska parti bara det fjärde största, men efter att ledamöter från andra partier strömhoppat, var de plötsligt största parti.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista