Kriget på Balkan

Karadzics straff skärps – livstid för krigsbrott

1:40 min

Fängelsedomen mot den tidigare bosnienserbiska ledaren Radovan Karadzic skärps. Den nu 73-årige Karadzic dömdes 2016 till 40 års fängelse för folkmord och brott mot mänskligheten. Han överklagade domen i hopp om att bli frikänd, men straffet har nu istället alltså skärpts till livstids fängelse.

FN-tribunalen i Haag fann 2016 Karadzic skyldig till att ha legat bakom den mycket omfattande etniska rensningen av muslimer i Bosnien. I synnerhet massakern i Srebrenica, då ungefär 8000 muslimska män avrättades.

Den domen har nu upprätthållits, men straffet förlängdes alltså. Domarna sa att det tidigare straffet på 40 år inte i tillräcklig grad speglade Karadzics inblandning i övergreppen.

Karadzic är hatad av många i Bosnien, men många serber menar däremot att han tvärtom är en hjälte, som stod upp för serberna under kriget. Många, inte minst Karadzic själv, menar att anklagelserna mot honom är fabricerade och politiskt motiverade.

Efter att kriget i Bosnien tog slut gick Karadzic under jorden och antog en ny identitet. Presidenten Karadzic förvandlade sig till den spirituelle gurun Dragan Dabic. Han bosatte sig i Belgrad, odlade ett långt skägg, och gick helt upp i sin nya identitet.

I 13 år höll han sig undan, och han erhöll en närmast mytisk status i och med att ingen kunde hitta honom. Men 2008 tog hans tur slut. Han greps på en buss i Belgrad, och utlämnades sedermera till FN-tribunalen i Haag.

Dagens beslut är förmodligen den sista delen i den utdragna och komplicerade rättsprocessen mot honom.

Radovan Karadzic

73 år gammal.

Förste president i Republika Srpska (1992—1996), den bosnienserbiska delen av Bosnien-Hercegovina.

Var på flykt undan Haag-tribunalen mellan 1996 och 2008, då han greps i Serbiens huvudstad Belgrad. Han använde då det falska namnet Dragan Dabic, hade odlat långt skägg och ägnade sig åt alternativmedicin.

Karadzic ses som ansvarig för etnisk rensning av icke-serber från dagens Republika Srpska, för terrorisering av civila i Bosniens huvudstad Sarajevo under belägringen där och för att ha tagit FN-personal som gisslan.

Bosnienkriget

Bosnien utropade sin självständighet 1992 och erkändes omedelbart av EU och USA. Jugoslavien beordrade formellt sina styrkor att lämna landet, men många bosnienserber stannade kvar och fick utrustning från den jugoslaviska armén.

Bosnien-serberna utropade en egen republik och tog snabbt kontroll över två tredjedelar av landet och började belägra huvudstaden Sarajevo.

Minst 100 000 människor dödades i kriget och hälften av Bosniens befolkning drevs på flykt.

Srebrenica, en då bosnienmuslimsk enklav i nordöstra Bosnien, intogs den 11 juli 1995 av den bosnienserbiska armén under ledning av överbefälhavaren Ratko Mladic.

FN-truppen Unprofor hade lovat att skydda staden, men enbart 400 nederländska soldater fanns på plats.

Medan kvinnor och barn bussades ut ur området fördes män och äldre pojkar undan av angriparna.

Från den 11 juli och framåt avrättades tusentals män och pojkar runt Srebrenica och begravdes i massgravar.

Myndigheternas lista över saknade eller dödade innehåller över 8 000 namn.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista