EU-parlamentet röstade ja till upphovsrättsdirektiv

2:07 min

EU-parlamentet röstade ja till en ny lag om upphovsrätt på nätet. Frågan har varit omdebatterad och de flesta svenska EU-parlamentariker har varit kritiska mot lagen.

– Tanken är att man ska ge en skälig ersättning till upphovsrättsinnehavare på internet. Kritiker menar att det kommer att bli svårt för användare av tex Facebook att fortsätta som idag. Om man tex lägger upp en video kan den filtreras bort, säger Ekots korrespondent i Bryssel Andreas Liljeheden. 

– Det har bråkats om det här direktivet i många år i EU. Det man vill göra är att lägga ett större ansvar på plattformsjättarna Facebook, Twitter, Google, med flera. Idag är det vårt ansvar som användare att se till att vi inte bryter mot upphovsrätten när vi laddar upp något, plattformarnas ansvar är bara att ta bort något i efterhand. Men i och med direktivet får plattformarna ansvar för att upphovsskyddat material inte ska laddas upp, säger Ekots It-reporter Joel Westerholm.

När kommer vi att märka skillnad? 

– Det ska vara infört inom två år, säger Joel Westerholm.

Sverige ska nu stifta lagar som harmoniserar med direktivet, och det ska alla andra EU-länder också göra, säger Måns Jonasson som är digital strateg på Internetstiftelsen. 

Hur tror du att det kommer att bli i Sverige? 

– Vi vet inte exakt hur det här kommer att påverka hur vi kommer att se på internet. Idag tar vi för givet att vi kan ta fram telefonen och posta en bild på Instagram eller starta en livesändning på Youtube utan det måste granskas av ett kommersiellt företag innan det publiceras. Vi vet inte om det kommer att bli så att allt vi gör måste förhandsprövas innan det publiceras, säger Måns Jonasson. 

– Den större diskussionen som vi måste ta nu är om det är rimligt att stater lämnar över ansvar till kommersiella företag att bestämma vad som får och inte får publiceras på internet, säger Måns Jonasson på Internetstiftelsen.  

Hur ska plattformarna lyckas teckna avtal med alla upphovsrättsorganisationer som finns i Europa? 

– Jag tror inte att det kommer att gå att lösa helt och hållet. Det är det som ska beslutas de närmaste två åren. Vilka böter ska man riskera som plattform om man råkar publicera verk som man inte har licens för, hur mycket ska det kosta? Och kommer man att ta den risken eller spärra sådant som man inte känner igen? Och hur ska man skapa ett magiskt filter som kan känna igen allt det här? Det kommer att bli det svårt, säger Måns Jonasson.  

Mattias Bjärnemalm som är sakkunnig inom nätpolitik i Europaparlamentet och toppkandidat för Piratpartiet i EU-valet är besviken över att direktivet röstades igenom. 

– Vi kommer förmodligen att gå 20 år tillbaka när det gäller hur länkar ser ut, men det är det mindre problemet. Det stora problemet är artikel 13 som kommer att göra att mer material kommer att censureras bort, säger Mattias Bjärnemalm. 

Åsa Berndtsson som är ordförande Bildupphovsrätt är positiv till dagens beslut.

– Som konstnär välkomnar jag detta, det är en frihetsreform för konsumenterna och en rättighetsreform för oss kulturskapare. Nu tror vi att vi får ett internet som fungerar för alla. Idag är internet helt obalanserat till förmån för de stora nätjättarna, säger Åsa Berndtsson. 

Särskilt två artiklar i direktivet har skapat debatt. 

Artikel 13 i direktivet innebär att man ska tvinga webbplattformar som Google och Facebook att känna igen upphovsrättsskyddat material och ersätta skaparna av verken. Det kan vara musik, film och nyhetsartiklar bland annat.

För att klara det krävs automatiska system som känner av vad användare lägger ut. Det kallas av motståndare för internetfilter och jämförs med förhandscensur. 

De som är kritiska till lagen säger att plattformarna kommer att stoppa satir, covers och annat som inte är upphovsrättsskyddat, för att vara på säkra sidan.

Även artikel 11 har väckt kritik. Den innebär att när användare länkar till nyhetsartiklar så ska webbplattformar tvingas köpa licenser av mediehusen eftersom återger innehåll ur artiklarna. Artikel 11 kallas av kritiker för länkskatt eller en Googleskatt.

Anhängarna ser de nya reglerna som en efterlängtad chans att stärka upphovsrättsinnehavarnas ställning.

Debatten om direktivet har pågått även långt bortom politikernas mötesrum. I Tyskland demonstrerade över 100 000 människor runt om i landet under helgen mot de nya reglerna.

"Rädda internet!" stod det exempelvis på plakaten i Berlin, München, Leipzig och andra städer.

I Polen kontrade landets tidningar i går med tomma förstasidor för att varna för konsekvenserna av ett nej.

"Kreatörer får inte tillräcklig ersättning för spridandet av deras verk på internet. De lever ofta i verklig fattigdom eller lämnar sitt yrke", förklarades i ett manifest från bland andra tidningarna Rzeczpospolita och Gazeta Wyborcza.

De flesta svenska EU-parlamentsledamöterna har varit skeptiska till förändringarna och väntas i dag rösta nej.

"Illa utformat och riskerar att hämma innovation och tvärt emot syftet minska kultur- och informationsutbudet på internet", säger exempelvis Gunnar Hökmark (M) i ett uttalande.

Några av socialdemokraterna går dock mot strömmen.

– Det är viktigt att stärka rättighetsinnehavarna. Vi har analyserat det här väldigt noga, vi har ställt alla viktiga frågor, vi har talat med jurister om det här. Och med alla dessa samlade försäkringar tycker jag att vi kan rösta ja, säger Jytte Guteland (S) till TT.

Striden har varit minst sagt infekterad.

Den EU-parlamentsledamot som är ansvarig för parlamentets arbete med förslaget, tyske CDU-politikern Axel Voss, har mordhotats.

Hans partikamrat Daniel Caspary har i sin tur anklagat amerikanska nätjättar för att ha "köpt" demonstranter med hjälp av pengar.

– Det har varit en hetare debatt än vanligt, ja, konstaterar Jytte Guteland.

Bakgrund

EU-kommissionen lade i september 2016 fram ett förslag till moderniserade upphovsrättsregler för att anpassa dem till den digitala utveckling som skett sedan tidigare regler infördes från början av 00-talet.

Dagens omröstning ska slå fast den kompromiss som EU-parlamentets förhandlare har enats om med EU:s medlemsländer. Parlamentet kan välja mellan att godkänna förslaget, föreslå ändringar – vilket i så fall innebär nya förhandlingar – eller helt avslå det. Om det blir ett klartecken går frågan vidare till definitivt fastslagande från EU:s medlemsländer, troligtvis den 9 april.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista