Luftvärnssystem

Rapport: Risker med köpet av Patriot

3:20 min

Enligt en hittills hemligstämplad rapport från Försvarets materielverk saknas både resurser, tydlig styrning och beräkningar av hur dyrt luftvärnssystemet blir för Sverige.

– Ja, det är uppenbart att det finns en del saker som inte är tillräckligt analyserade, planerade och finansierade, säger Martin Lundmark, lektor i ämnet försvarssystem vid Försvarshögskolan.

Köpet av det amerikanska luftvärnssystemet Patriot är ett av de största svenska försvarsmaterielinköpen som gjorts, och det har också fått kritik. Kritiken har bland annat handlat om att det politiska beslutet klubbades igenom av riksdagen utan att tillräckliga kostnadsanalyser gjorts.

Den bilden får nu stöd i en hittills hemligstämplad internrapport från FMV, Försvarets materielverk, som Ekot har fått ut. Den är daterad 4 december 2018, fyra månader efter att beslutet fattades, och i rapporten räknar myndighetens internrevisorer upp en rad problem och risker som kan påverka slutnotan för skattebetalarna.

Själva anskaffningsavtalet skrevs strax efter att riksdagsbeslutet togs i augusti och i ett första steg betalar Sverige 12,1 miljarder kronor för Patriot-systemet, som förutom robotar även består av bland annat radar som kan söka och följa fientliga robotar och plan.

Men utöver det tillkommer ytterligare miljarder för underhåll och uppdateringar – men hur många miljarder är oklart eftersom det bland annat saknas kostnadsberäkningar för lastbilar och robotar som behöver bytas ut efter omkring 20 år, skriver revisorerna.

– Livscykelkostnaden, det vill säga kostnaden för att ha ett system under hela dess användning, kommer att bli betydligt högre än 12 miljarder. Enligt brittiska och amerikanska erfarenheter utgör anskaffningen ofta en tredjedel till en fjärdedel av den totala kostnaden, säger Martin Lundmark, Försvarshögskolan.

Om det blir så även i det här fallet skulle kostnaden alltså kunna landa på åtminstone 30-40 miljarder kronor.

Tidsplanen är att den första leveransen ska ske år 2021 och att systemet ska vara fullständigt operativt år 2025. Men när rapporten skrevs fanns det fortfarande stora oklarheter i hur ansvarsfördelningen såg ut mellan Försvarsmakten och FMV, det var heller inte helt klarlagt hur Patriot skulle integreras med övriga system inom försvaret, eller med vilka system.

"Det föreligger risk såväl ekonomiskt, personellt som ur ett prestandahänseende för leveransen", skriver revisorerna som varnar för fördyrning och försening på grund av oklarheterna.

När det gäller just systemintegrationen bedömdes riskexponeringen som mycket hög. Det står också i rapporten att det saknas kunskap kring hur den ska göras, både inom Försvarsmakten och FMV – men även hos externa aktörer i den svenska försvarsindustrin. 

– Det tyder på att det krävs omfattande insatser för att genomföra detta. Det skulle inte förvåna mig om det krävs ett stort stöd från USA, dels från armén men också från leverantören Raytheon, säger Martin Lundmark.

I och med Patriot-köpet knyts det svenska försvaret närmare USA och andra Natoländer som använder samma system. Köpet har av bland annat regeringen beskrivits som viktigt för att lyfta den svenska försvarsförmågan.

– Man ska också komma ihåg att det är en i princip enig riksdag som anser att det är bråttom att höja olika förmågor inom försvarsmakten, till exempel inom medellångräckviddigt luftvärn, påpekar Martin Lundmark.

– Det här är ett system som innebär en väldigt kraftig förmåge- och prestandahöjning jämfört med det tidigare systemet Hawk, som är flera decennier gammalt. Man kan säga att det är som att gå från division fyra till elitserien när det gäller förmåga och modernitet, säger han.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista