Asylprövning

Migrationsverket försvarar utvisningar av konvertiter

1:33 min

Migrationsverket ser inga brister i sin asylprövning av afghanska konvertiter, och tillbakavisar den kritik som frikyrkorna förde fram i sin kartläggning nyligen.

Afghaner som blir kristna kan få asyl i Sverige, eftersom det kan vara farligt att leva som kristen i Afghanistan.

Men i den kartläggning som frikyrkorna själva har gjort, och som Ekot berättade om nyligen, får de flesta afghaner avslag på sin asylansökan efter att de har döpts i frikyrkliga församlingar i Sverige.

Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer har gått igenom kartläggningen och menar att siffrorna är intressanta – och troligen stämmer med verkligheten.

– Det stämmer nog rätt så bra med den bild vi hade, även om vi inte hade statistiken på det sättet, säger han.

Kartläggningen omfattar drygt 450 asylsökande inom fem frikyrkosamfund, bland annat Pingstkyrkan och Equmeniakyrkan.

Bland dem blev bara en tredjedel trodda av Migrationsverket. Resten fick avslag på sin asylansökan. Och det är rimligt, menar Fredrik Beijer.

– Vi är en sekulär myndighet som måste göra en prövning om det här är en genuin tro, medans kyrkans uppgift, och frikyrkornas här, är om personer ska vara en del av församlingen eller inte. Och där möts vi nog aldrig, för vi är olika entiteter, säger han.

Frikyrkorna tycker sig se att asylsökande som har högre utbildning och kan prata för sig, oftare blir trodda av Migrationsverket. Den slutsatsen drog rapportförfattarna efter att ha närgranskat ett 60-tal beslut.

Men Fredrik Beijer ger inte mycket för den slutsatsen, eftersom frikyrkorna inte sett de fullständiga asylutredningarna, utan bara läst besluten.

– Jag är lite förvånad över att de drar den slutsatsen så tvärsäkert. Sen är det så rent allmänt att rättsprocessen gynnar verbala personer. Och det är något vi måste vara försiktiga med hela tiden.

Däremot är de geografiska skillnaderna intressanta, tycker Fredrik Beijer. Frikyrkorna såg att det var betydligt större andel än rikssnittet som fick bifall i Jönköping, och betydligt lägre andel i Göteborg.

Men för att se om handläggarna faktiskt gör olika bedömningar måste varje ärende granskas för sig, säger Fredrik Beijer.

– Där är ju uppenbarligen en grej som vore intressant att titta lite närmare på.

Frikyrkorna menar att deras nya församlingsmedlemmar har en genuin tro och tycker att Migrationsverket borde lägga större vikt vid pastorernas intyg.

Många av de afghaner som har fått avslag har lämnat in papper där pastorn intygar att de är troende på riktigt. Men sådana intyg kan aldrig vara avgörande, menar Fredrik Beijer på Migrationsverket.

– Vi måste göra våra egna bedömningar. Vi kan inte överlämna bedömningen till någon annan, i det här fallet kyrkan.

Kan någon bedöma om en person är troende på riktigt?

– Det är närmast en filosofisk fråga. Jag kan bara konstatera att vi har uppdraget att göra det.