Skulle lösa fler brott

Polisen: Fler misstänka borde topsas

1:49 min

Det görs för få topsningar, alltså där en brottsmisstänkts dna samlas in, det menar Noa, polisens nationella operativa avdelning. Om fler topsningar gjordes skulle fler brott kunna lösas.

Sedan 2006 har polisen möjlighet att topsa personer som skäligen misstänks för grovt brott som kan ge ett stängare straff än böter. Sedan dess har det gjorts mellan 25 000 och 30 000 topsningar årligen. Men fler skulle kunna göras menar Noa.

– Det finns utrymme att topsa fler misstänkta individer. Sen finns det vissa skäl och orsaker till varför vi topsar färre just nu, men det finns en potential att topsa fler, säger Håkan Wall, avdelningschef på Noa. 

Några orsaker till att det inte görs fler topsningar är att poliser glömmer bort, att misstänkta som inte frihetsberövas inte alltid topsas och hur lagstiftningen är utformad. Håkan Wall menar att det är svårt att bedöma på plats om topsning ska göras, när fängelse finns i straffskalan, men det sällan döms till det.
 
– Man ska göra en liten prognos när man ska fatta det här beslutet, kommer det följa fängelse på brottet eller är det bagatellartat så det bara följer böter på det här brottet. Då ska man välja att avstå, där följer vissa komplikationer, säger Håkan Wall.

När en person döms till mer än böter för att brott sparas hens dna i ett register, det kan sedan matchas mot det så kallade spårregistret, ouppklarade brott där polisen har bevisning från platsen. Så om fler topsas, skulle det leda till fler uppklarade brott säger Håkan Wall.

– Det är jätteviktigt. Vi har 36 000 spår i vårt spårregister, som vi samlat på brottsplatser som inte har någon gärningsman. I den bästa av världar vore det tomt där, säger han.