De flesta migranter känner sig trygga

1:29 min

För första gången har en studie kartlagt värderingar bland 6 500 migranter som kommit till Sverige.

Institutet för framtidsstudier har bland annat kommit fram till att lågutbildade migranter känner sig mer hemma här i Sverige än högutbildade och att huvuddelen av de tillfrågade känner sig trygga i Sverige.

– Man känner sig trygg i Sverige, man känner samhörighet i Sverige. Den bild vi ser i media handlar om parallella samhällen och skjutningar. Det vi ser är  en helt annan bild, säger Bi Puranen som är docent i ekonomisk historia och projektledare för studien.

Under hösten 2018 har Institutet för framtidsstudier ställt frågor till
6 500 utomeuropeiska migranter i Sverige, om värderingar och sociala normer. Personer från 54 kommuner runt om i Sverige deltog i studien som är ett regeringsuppdrag.

Rapporten visar att huvuddelen av de 6 500 som svarat på studien känner sig hemma i Sverige. 55 procent trivs där de bor och 59 procent vill bo kvar i sin kommun.

Enligt analysen av undersökningen har de flesta en positiv uppfattning av hur det har blivit sedan de kom till Sverige i jämförelse med hur de hade det i det forna hemlandet; till exempel vad som gäller ekonomiska villkor, boende, hälso- och sjukvård och deltagande i föreningar.

Bland annat framkommer i rapporten att lågutbildade känner sig mer hemma än högutbildade, äldre mer än yngre och män mer än kvinnor. En tolkning av detta är att om man är lågutbildad eller äldre har man upplevt en väsentlig förbättring i Sverige i jämförelse med hur villkoren var i ursprungslandet.

Undersökningen har också ställt frågor om värderingar som exempelvis synen på religion, demokrati, jämställdhet, relationer och familj. Många av migranterna anser till exempel att kvinnans jämställdhet har gått för långt i Sverige.

– Man blir mer och mer frihetlig i sina värderingar. Så man närmar sig, utan att komma fram till den nivån där Sverige är. Det tar nog lite tid. Jag skulle tro att det tar en eller två generationer innan man kommer fram till det. Men man rör sig och det är det som är det viktiga, säger Bi Puranen vid Institutet för framtidsstudier.

Läs mer om rapporten från Institutet för framtidsstudier här.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista