Våldsbejakande extremism

Kommuner arbetar olika med IS-återvändare

2:42 min

Det är stor skillnad på hur kommunerna arbetar med de vuxna som kommer tillbaka efter att ha anslutit sig till IS, eller andra terrorgrupper, utomlands.

I Stockholm har kommunen dragit igång ett uppsökande arbete, där man bjudit in personer som kommit tillbaka till ett möte.

– Vi har satt ihop ett stadsövergripande team av olika delar socialtjänst som tillsammans med polis försöker att träffa de här personerna som kommit tillbaka från krigsdrabbade områden, säger Christina Kiernan, samordnare mot våldsbejakande extremism i Stockholms Stad.

Det är socialtjänsten som bjudit in till ett möte, och i flera fall har personen kommit, enligt Christina Kiernan.

– Så har man haft ett samtal om mående och förutsättningar, och erbjudit det stöd som kommunen kan. Men hittills är det ingen av de som man pratat med som tackat ja till något stöd.

Enligt Säkerhetspolisen har runt 300 personer de senaste åren rest från Sverige för att ansluta sig till terrorgrupper i Syrien och Irak. Av dem uppges runt 150 ha kommit tillbaka till Sverige, de flesta av dem är vuxna personer.

När det gäller vuxna har socialtjänsten inte samma möjlighet att agera med tvång som när det gäller barn. Däremot har man enligt lag ett ansvar att ge stöd till de som bor i kommunen, och här väljer olika kommuner att arbeta på olika sätt gällande de vuxna personer som återvänt. I andra kommuner får personerna själva vända sig till socialtjänsten om de anser att de behöver stöd.

De senaste månaderna har Säkerhetspolisen och polisen gett kommunerna information om de män, kvinnor och barn som fortfarande befinner sig i Syrien. Syftet är att kommunerna ska kunna förbereda sig på att det kommer tillbaka fler personer.

Anders Kretz är senior rådgivare på Center mot våldsbejakande extremism, som nu arbetar med att ge stöd till de runt 41 kommuner som fått information om att det finns personer som rest till terrorgrupper utomlands som har kopplingar till kommunen.

– Alla kommuner i Sverige har ett stort självbestämmande, så vi kan ge råd och vi kan ge stöd, men vi kan inte tala om för kommuner hur de ska agera. Med det självbestämmande kommunerna har får man fatta de beslut som man vill fatta och göra på det sätt man vill göra, det viktiga är väl att de beslut man fattar och de åtgärder man gör står i enlighet med lagen, säger han.

Christina Kiernan, samordnare mot våldsbejakande extremism i Stockholms Stad, säger att hon hoppas att de som kommer tillbaka i första hand kommer att gripas och utredas för eventuella brott de begått, i andra fall där det inte går är tanken att det team man nu satt ihop ska kunna göra en insats.

– I lagstiftningen är kommunens uppgift att ge stöd om man uppfyller vissa kriterier. Det är inte kommunens verksamhet att bedöma om man är kriminell eller inte kriminell, eller extrem eller inte extrem, utan vår uppgift är att bedöma har man rätt till försörjningsstöd, har man rätt till boendestöd, har man rätt till vad det nu är för insats som kan vara lämplig. Då har man det, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista