Utvecklingspengar

Oklar effekt av EU-miljarder

2:05 min

Det är oklart om pengarna som betalas ut från EU:s väldiga regionala utvecklingsfond faktiskt gör den nytta som det är tänkt.

EU:s regionala utvecklingsfond är en av EU:s absolut största utgiftsposter, på tusentals miljarder kronor.

Det senaste året har flera granskningar pekat på svårigheterna med att kontrollera så att pengarna får effekt. 

– Man vet vad pengarna går till men man vet inte vad pengarna leder till. Och det beror ofta på att man inte har riggat projekten för att kunna besvara frågorna om vad det har lett till. Problemet är att man riskerar att göra samma misstag fler gånger, säger Johannes Henriksson som är utredare på konsultföretaget Ramboll som står bakom en av granskningarna det senaste året.

Även Europeiska revisionsrätten har framfört liknande kritik mot EU:s regionala utvecklingsfond där det mellan åren 2014-2020 finns motsvarande runt 2 000 miljarder kronor för olika typer av projekt.

Syftet är att minska klyftorna bland EU:s 276 regioner och mest pengar går till svagare regioner i till exempel Östeuropa och delar av Sydeuropa.

Sverige, där det mesta hamnar i Norrland, får åtta miljarder kronor och pengarna har bland annat använts till bredbandssatsningar, utveckling av transportstråk och till att försöka att stärka små och medelstora företag.

Till exempel i Västerbottens inland i ett nyligen avslutat projekt som bland annat hjälpt kaféägaren Budha Sutedja i Lycksele.

– Utan det här projektet så klarar vi det inte. De har verkligen hjälpt oss, ärligt, säger Budha Sutedja i Lycksele.

Men enligt konsultfirman Sweco som granskat just insatserna som riktar sig mot företag i Sverige så är bland annat kopplingen mellan mål i projekten och hur de ska nås vag många gånger.

– Alltså jag kan väl säga att vi delar flera av utvärderarnas slutsatser. Vi har också gjort en del förbättringsåtgärder som en följd av de här utvärderingarna. Det här är ju en av många utvärderingar som är gjorda, säger Patrik Sällström på Tillväxtverket som bestämmer hur pengarna fördelas i Sverige.

Patrik Sällström påpekar samtidigt att Ekonomistyrningsverket i en granskning förra året visade att tre promille av alla utbetalningar som Tillväxtverket gör är felaktiga och exempelvis bryter mot upphandlingsregler.

– Vilket är extremt lågt i ett EU-sammanhang, säger han.

Men han har svårt att svara på om de regionala europeiska utvecklingsmiljarderna faktiskt bidrar till att minska klyftorna mellan starka och svaga svenska regioner.

– För att det är ju fortsatt storstäderna som fortsätter växa snabbast när det gäller befolkning och också jobbtillväxt som en följ av att befolkningen växer. Men man måste också ställa sig frågan hur utvecklingen hade varit om de här medlen inte hade funnits, säger Patrik Sällström, avdelningschef på Tillväxtverket.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista