Görs om

Behandling för sexförbrytare kan ha ökat återfallsrisken

2:31 min

Att försöka skapa empati för brottsoffret har visat sig kunna öka risken för återfall hos dömda sexbrottslingar.

Nu gör Kriminalvården om sitt behandlingsprogram och tar till exempel bort en övning där den kriminella skriver ett fiktivt brev till sitt offer.

Ros-programmet är ett behandlingsprogram som har använts av Kriminalvården i snart tjugo år. I det nya programmet ligger fokus på att få sexualförbrytare att hantera sin drift, i stället för att försöka skapa empati för brottsoffer.

– En stor del om förståelse för brottsoffers situation tar vi bort, med motivet att den typen av inslag har visat sig kunna ge omvänd effekt. Det vill säga att det ökar risken för återfall, säger Martin Lardén, chef över Kriminalvårdens behandlingsprogram.

Ett exempel på empatiövning som nu försvinner i Kriminalvårdens nya behandlingsprogram är att sexualförbrytare skriver ett fiktivt brev till brottsoffret. Tomas är nu fri men har tidigare i livet blivit dömd för sexualbrott mot barn. När han gick Rosprogrammet skrev han ett sådant brev.

– Jag hade många brottsoffer men kunde inte skriva till alla så jag skrev till ett. Där var jag väldigt tydlig med att ta på mig ansvar för det jag hade gjort. Att det som hade hänt var mitt fel. Det var jag som borde ha slutat när någon sa nej, säger han. 

Efter Rosbehandling i fängelse återföll Tomas i barnpornografibrott och fick nytt fängelsestraff. Han säger att barnpornografin blev en lindring för hans psykiska ohälsa och han tror inte att det är empatiinslagen från Ros som fick honom att återfalla i brott.

Martin Lardén på Kriminalvården svarar på frågan om Kriminalvården faktiskt har sett att brevövningen har haft motsatt effekt. 

– Vi kunde inte konkret se det i vårt eget material. Vi har inga belägg över att någon har tagit skada, men tittar vi på forskningsläget i stort så är det den typen av inslag som har visat sig vara förknippade med ett sämre behandlingsresultat, säger han.

Är det inte allvarligt att Kriminalvården har haft delar i sitt behandlingsprogram som kan öka risken för återfall i sexualbrott?

– Tittar man tillbaka är det oacceptabelt. Kriminalvårdens huvuduppgift är att verkställa straff på ett säkert sätt. Tittar vi tillbaka tjugo år så var det den typer av insatser som rekommenderades, säger Martin Lardén på Kriminalvården.

Tomas heter egentligen något annat.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista