Kommentar & analys

Furtenbach: Kristdemokraternas retorik doftar EU-kritik

1:58 min

Kristdemokraterna går till val med en retorik som doftar EU-kritik och har skapat debatt med den.

Men i den praktiska politiken vill partiet ge EU mera makt på vissa områden, säger Ekots politiska kommentator Fredrik Furtenbach.

Kristdemokraterna sammanfattar sin politik med "make EU lagom again", och varnar för att EU kan ta sig mera makt på områden som familjepolitik och välfärd. De exempel som toppkandidaten Sara Skyttedal lyfter fram där handlar oftast om utspel från politiker i EU eller från kommissionens avgående ordförande Jean-Claude Juncker, inte om skarpa förslag. Samtidigt vill Kristdemokraterna själva ge EU påtagligt mera makt på andra områden, främst delar av utrikespolitiken men även när det gäller till exempel livsmedel.

– Detta hade man kunnat välja att sammanfatta i en starkt EU-vänlig retorik om man hade velat, men Kristdemokraterna väljer att lyfta fram varningarna för ett EU som kan gå för långt, säger Fredrik Furtenbach. Partiet gjorde ungefär samma sak i det förra EU-valet, men går lite längre i årets valmanifest.
Även när det gäller kärnkraften vill Kristdemokraterna att EU ska spela större roll.

Tanken är att EU centralt ska godkänna reaktortyper, så att det blir billigare att bygga kärnkraft. En del av drivkraften för detta tror jag är att Kristdemokraterna lyckades får igång debatten om kärnkraften inför riksdagsvalet i höstas och vill fortsätta på det spåret. Moderaterna har kommit fram till att utspelen gjorde i nytta i kampen om väljarna och gör nu egna utspel om kärnkraften. Det är en symbolfråga för en del borgerliga väljare, inte minst äldre.

Kristdemokraterna har lyckats förvånansvärt väl med sin slogan "Make EU lagom again" enligt Fredrik Furtenbach.

– Den har fått kritik av flera andra partier, de ifrågasätter vad den egentligen ska betyda. Jan Björklund, till exempel, har hånat den. Men den har skapat en uppmärksamhet som är mycket värd för Kristdemokraterna.

Att döma av opinionsmätningarna är stödet för Kristdemokraterna större i årets val än 2014, säger Fredrik Furtenbach.

– Det beror med all sannolikhet i hög grad på att Kristdemokraterna rider på en framgångsvåg i den vanliga inrikespolitiken. Kristdemokraterna vinner på en tydlig opposition och drar nytta av att det går dåligt för Moderaterna. Dessutom är uppmärksamheten stor för partiledaren Ebba Busch Thor i både sociala medier och traditionella nyhetsmedier, och publiciteten är väldigt ofta positiv. Framgången ger nyheter i sig och det har blivit en positiv spiral för partiet.

Toppkandidaten Sara Skyttedal skapade stor uppmärksamhet när hon i en intervju i Dagens Nyheter hade svårt att välja mellan Frankrikes president Macron och Ungerns premiärminister Victor Orban. I Ekots utfrågning idag tog hon inte avstånd från sina uttalanden utan sade att hon fortfarande svarar ungefär likadant. Ett ganska ovanligt sätt för en viktig kandidat att agera, säger Fredrik Furtenbach.

– Det har blivit ett bekymmer för Kristdemokraterna eftersom det tagit fokus från annat partiet vill ha sagt. Partiledaren Ebba Busch Thor har fått kommentera och förklara det ett stort antal gånger.

Standardkommentaren har blivit att så ser inte valet ut i praktiken. Sara Skyttedal hade kunnat backa men gör det inte, hon är en politikertyp som alltid skapar debatt. Ändå är inte Sara Skyttedal särskilt känd för väljarna ännu, säger Fredrik Furtenbach.

– Mindre än vad många journalister tror, skulle jag säga. I Novus mätning för Ekot vet nästan var fjärde väljare inte vem hon är, och ytterligare 13 procent har ingen åsikt om henne. Hon efterträder en toppkandidat som var både kändare och hade bra förtroendesiffror, Lars Adaktusson. Men detta kan förstås ändras.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista