EU-valet 2019

EU-kandidater vill minska stöd till bönder

2:15 min

De flesta toppkandidaterna till EU-valet vill att mindre EU-pengar går till lantbrukare, enligt en enkät som Ekot gjort.

Men det finns också de som vill ha kvar dagens nivåer.

Det är stora skillnader i hur de svenska EU-kandidaterna vill hantera jordbrukspolitiken framöver.

Det visar en enkät som Ekot har gjort bland de fem översta namnen på partiernas vallistor, där 43 av 45 har svarat.

De flesta vill minska ner på stöden till bönderna.

Men en del förespråkar ett bibehållet jordbrukarstöd – och det är inte bara centerpartister som driver den linjen.

Både Miljöpartiet och Feministiskt initiativ menar att jordbruket har en nyckelroll i omställningen till ett hållbart samhälle. Fyra av fem av toppkandidaterna från de båda partierna vill bibehålla stöden – men omfördela dem mellan Europas bönder.

– Det totala jordbruksstödet skulle på sikt mycket väl kunna ligga kvar på ungefär samma nivå som idag. Men det viktiga är att mer av pengarna läggs på riktade insatser för klimatanpassning och klimatomställning, säger Miljöpartiets andranamn Pär Holmgren.

Jordbruket är EU:s absolut största utgiftspost och utgör 40 procent av budgeten. Svenska bönder delar på cirka tio miljarder kronor om året.

De flesta kandidaterna från Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill sänka jordbrukarstöden.

Moderaternas Tomas Tobé vill att en del av pengarna går till annat.

– Vi skulle kunna få mer europeisk brottsbekämpning. Endast tre procent går till säkerhet och det är inte rimligt.

Mjölkbonden Holger Dahlberg, som har en gård i småländska Hjortsberga, säger att EU-pengarna är avgörande för att han ska kunna driva sin gård.

– De ger ju vad vi kan få över i lön ungefär. Får vi inte jordbruksstöden så får vi vara utan pengar, då gör vi ingen vinst alls. Betesmarkerna finge växa igen, säger han.

Men långtifrån alla bönder har så tuffa villkor.

Tolv mil söderut, på den bördiga skånska slätten, växer maltkorn som ska bli öl. Här på Råbelöfs gods produceras spannmål, raps, gris- och nötkött.

Godset omsätter 100 miljoner kronor om året och tar emot drygt fem miljoner kronor i EU-stöd.

Här skulle man gå med vinst också utan EU-pengarna, enligt vd:n Erik Baekstad. Men han tycker ändå att det är viktigt att slå vakt om jordbrukarstöden.

– Jordbruksstödet finns för att säkra att vi har en livsmedelsproduktion här i Sverige, säger Erik Baekstad.

Karin Karlsbro, EU-kandidat för Liberalerna, delar inte den bilden. Hon menar att de generella gårdsstöden spelat ut sin roll, och vill minska jordbrukarstöden med uppåt 30 procent.

– Det är andra tider nu. Vi kan inte lägga så mycket resurser på att stödja en hel sektor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista